{"id":2293,"date":"2002-12-08T22:44:55","date_gmt":"2002-12-08T21:44:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/ikoner-i-ord-och-bild\/"},"modified":"2002-12-08T22:44:55","modified_gmt":"2002-12-08T21:44:55","slug":"ikoner-i-ord-och-bild","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/ikoner-i-ord-och-bild\/","title":{"rendered":"Ikoner i ord och bild"},"content":{"rendered":"

M\u00e5ndagen den 11 nov – 13 dec h\u00e5ller Botkyrka Folkh\u00f6gskola en ikonutst\u00e4llning av Biskop Johannes Makariopolis, Alexander, Gabriel Briones och Stefan Jaerpenberg.<\/strong><\/p>\n

Under en m\u00e5nads tid har Botkyrka Folkh\u00f6gskola haft en ikonutst\u00e4llning av biskop Johannes Makarioupolis, Alexander, Gabriel Briones och Stefan Jaerpenberg fr\u00e5n Heliga Konstantin och Helena ortodoxa f\u00f6rsamling i V\u00e5rberg.<\/p>\n

M\u00e5ndagen den 2 dec. g\u00e4stade biskop Johannes Makarioupolis Botkyrka Folkh\u00f6gskola och h\u00f6ll en mycket medryckande f\u00f6rel\u00e4sning om ikonerna och dess betydelser. Biskopen var mycket kunnig och erfaren inom omr\u00e5det och hade sj\u00e4lv m\u00e5lat i ikoner i ca 30 \u00e5rs tid. Biskopen m\u00e5lar \u00e4n idag och undervisar samtidigt i ikonm\u00e5lning. Han ber\u00e4ttar hur sj\u00e4lva ikonm\u00e5lningen g\u00e5r till, vilka f\u00e4rger och s\u00e4tt man anv\u00e4nder sig av, och det \u00e4r mycket detaljer som kr\u00e4vs f\u00f6r att m\u00e5la en \u00e4kta ikon. F\u00f6r biskopen kan det ta allt fr\u00e5n 2 dagar upp till 3 m\u00e5nader att g\u00f6ra klart en ikontavla. <\/p>\n

Biskop Johannes beskriver en ikon som ett avtryck av n\u00e5got heligt och en tro p\u00e5 uppst\u00e5ndelse. Utan en bild f\u00f6rsvinner inkarnationen. Genom ikonen blir personen som avbildas n\u00e4rvarande och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att ha ikoner i kyrkan f\u00f6r att kunna k\u00e4nna personens n\u00e4rvaro, s\u00e4ger han. <\/p>\n

Ikonen enligt den heliga ortodoxa kyrkan \u00e4r en bild av evigheten. Ikonen framst\u00e4lldes i b\u00f6rjan och \u00e4n idag som en symbol \u00f6ver od\u00f6dligheten i uppst\u00e5ndelsen \u00e4nda in i evigheten.<\/p>\n

Bibelns f\u00f6rsta teologiska utsaga \u00e4r att jorden och allt den rymmer \u00e4r skapad av Gud och att ”Gud s\u00e5g att det var gott”. Till att f\u00f6rvalta denna jord skapade Han m\u00e4nniskan – till sin avbild. M\u00e4nniskan h\u00f6r ihop med Gud och \u00e4r ansvarig inf\u00f6r Honom. Hon har en kallelse, en livsuppgift, att leva sitt liv genom den kraft Han ger. M\u00e4nniskan \u00e4r Guds avbild, hon \u00e4r synlig och hon \u00e4r avbildbar. N\u00e4r Kristus avbildas \u00e4r portr\u00e4ttet inte en fantasi- eller idealbild, som \u00e4r tagen ur luften utan en konsekvens, ett efterf\u00f6ljande, av Guds eget handlande.<\/p>\n

Enligt legenden hade Fursten av Edessa, Abgar Ukam IX, som levde samtidigt som Kristus, en sv\u00e5r och obotlig sjukdom. I ett brev bad han Kristus om tillfriskande. Kristus skickade till fursten, genom ett ombud, sitt portr\u00e4tt som kommit till genom att Fr\u00e4lsarens ansikte avtryckts p\u00e5 en linneduk (tv\u00e4ttduk). N\u00e4r Abgar s\u00e5g Kristus portr\u00e4tt blev han frisk.<\/p>\n

Guds Ord n\u00e5r m\u00e4nniskor ocks\u00e5 genom \u00f6gonen – genom alla sinnen, vilket hela liturgin vittnar om – vi kan betrakta och ta del av det gudomligas yttringar och m\u00e4nniskors trosf\u00f6rest\u00e4llningar eftersom det blir n\u00e4rvarande framf\u00f6r oss nu genom ikonen. Ikonerna framst\u00e4ller h\u00e4ndelser och personer som har \u00e4gt rum respektive verkligen levat p\u00e5 jorden. <\/p>\n

Byzantisk ikonm\u00e5leri upptr\u00e4dde i det byzantiska imperiet – det kristna imperiet av den hellenistiska \u00f6stern som str\u00e4cker sig mellan \u00e5ren 330-1453 – som en fullt utvecklad och vitt spridd s\u00e4tt att m\u00e5la ca \u00e5r 500. Den fanns en b\u00f6rjan i tidigt kristet m\u00e5leri, inklusive det som fanns i katakomberna p\u00e5 300- och 400-talen. Det \u00e4r en ursprunglig, h\u00f6gt stiliserad konst, som tagit form fr\u00e5n klassisk grekisk konst och hellenistisk konst fr\u00e5n Egypten, likv\u00e4l fr\u00e5n andra konsttraditioner, speciellt fr\u00e5n Syrien. Sammansm\u00e4ltningen var organisk, och var p\u00e5verkad av dess skapares djupa kristna tro. Det var den kristna tron som tj\u00e4nade som grundprincip vid utvecklandet av det byzantiska ikonm\u00e5leriet.<\/p>\n

Under Justianus den stores, som h\u00e4rskade i det Byzantinska riket under 40 \u00e5r (527-565), blomstrade det byzantiska ikonm\u00e5leriet. Det fortsatte sedan att blomstra \u00e4nda till utbrottet av Ikonoklasmen 726. Detta \u00e5r skickade kejsaren Leo III ut ett p\u00e5bud d\u00e4r anv\u00e4ndandet och m\u00e5landet av ikoner beskrevs som avgudadyrkan. Detta officiella f\u00f6rd\u00f6mande av heliga ikoner, k\u00e4nd som ikonoklasmen, ledde till en intensiv f\u00f6rst\u00f6relse av ikoner och av de som m\u00e5lat och anv\u00e4nt ikoner.
Ikonoklasmen fortsatte, f\u00f6rutom n\u00e5gra f\u00e5 pauser, \u00e4nda till 843. Fr\u00e5n 843, d\u00e5 kyrkan segrade \u00f6ver ikonoklasmen, blev ikonerna \u00e5terupplivad, \u00e4nda till Konstantinopels fall 1453. Hela denna tid var en glansperiod f\u00f6r ikonen. Under den andra perioden av byzantisk ikonm\u00e5leri, blev dess fr\u00e4msta urbild formade, och s\u00e4ttet att smycka kyrkorna med ikoner blev etablerad. <\/p>\n

Byzantisk konst som under m\u00e5nga \u00e5rhundraden var mycket feltolkad och f\u00f6raktad i V\u00e4steuropa, \u00e4ven inom de ortodoxa l\u00e4nderna, \u00e4r nu v\u00e4ldigt uppskattad \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Ikoner fr\u00e5n denna tradition \u00e4r efterfr\u00e5gad \u00f6verallt och de ortodoxa och \u00e4ven m\u00e5nga icke-ortodoxa dekorerar sina kyrkor med v\u00e4ggm\u00e5lningar och ikonbilder med byzantisk f\u00f6rebild.<\/p>\n

Biskopen avslutar sin givande f\u00f6rel\u00e4sning med en fr\u00e5gestund d\u00e4r vi alla f\u00e5r chans att st\u00e4lla v\u00e5ra fr\u00e5gor som vi l\u00e4nge funderat p\u00e5. Han \u00e4r en mycket bra f\u00f6rel\u00e4sare och vet hur han ska f\u00e5nga publikens uppm\u00e4rksamhet. Det var verkligen en l\u00e4rorik timma. <\/p>\n

Inskrifterna med Kristus \u00e4r alltid utm\u00e4rkta genom f\u00f6rkortningen av ” Jesus Kristus” p\u00e5 grekiska IC XC (IHCOUCXPICTOC=IESOUS CHRISTOS). <\/p>\n

F\u00f6r att visa att Jesus v\u00e4lsignar, avbildas i ikonbilden Jesus alltid med tre fingrar upp eller ned\u00e5t. Detta symboliserar den Heliga Treenigheten, Fadern, Sonen och Helig Ande. Vanligaste s\u00e4ttet f\u00f6r ortodoxa pr\u00e4ster att v\u00e4lsigna \u00e4r att man h\u00e5ller de tre fingrarna upp\u00e5t. <\/p>\n

Arrang\u00f6rer denna kv\u00e4ll var: SOKU Botkyrka och Botkyrka Folkh\u00f6gskola i samarbete med Heliga Konstantin och Helena ortodoxa f\u00f6rsamling i V\u00e5rberg.<\/p>\n

L\u00e4s mer om ikoner:
http:\/\/home.swipnet.se\/~w-129301\/sid3.html<\/p>\n

Feride Tas<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5ndagen den 11 nov – 13 dec h\u00e5ller Botkyrka Folkh\u00f6gskola en ikonutst\u00e4llning av Biskop Johannes Makariopolis, Alexander, Gabriel Briones och Stefan Jaerpenberg. Under en m\u00e5nads tid har Botkyrka Folkh\u00f6gskola haft en ikonutst\u00e4llning av biskop Johannes Makarioupolis, Alexander, Gabriel Briones och Stefan Jaerpenberg fr\u00e5n Heliga Konstantin och Helena ortodoxa f\u00f6rsamling i V\u00e5rberg. M\u00e5ndagen den 2 dec. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":846,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2293","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2293","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2293"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2293\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/846"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2293"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2293"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2293"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}