{"id":2297,"date":"2002-12-20T23:04:46","date_gmt":"2002-12-20T22:04:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/forelasning-av-fader-misha-jaksic\/"},"modified":"2002-12-20T23:04:46","modified_gmt":"2002-12-20T22:04:46","slug":"forelasning-av-fader-misha-jaksic","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/forelasning-av-fader-misha-jaksic\/","title":{"rendered":"F\u00f6rel\u00e4sning av Fader Misha Jaksic"},"content":{"rendered":"

S\u00f6ndagen den 8 december bes\u00f6kte Fader Misha Jaksic St Maria kyrkan i \u00d6rebro. Fader Misha \u00e4r serbisk ortodox pr\u00e4st i Link\u00f6ping och har precis blivit anst\u00e4lld av Sveriges Kristna R\u00e5d som samordnare f\u00f6r de ortodoxa kyrkorna i Sverige. <\/p>\n

Fader Misha kom till Sverige vid unga \u00e5r fr\u00e5n Serbien. Han bor idag i Link\u00f6ping, men reser runt bland annat till Eskilstuna och \u00d6rebro d\u00e4r han h\u00e5ller Gudstj\u00e4nster f\u00f6r ortodoxa serber.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Fader Misha har studerat inom den svenska kyrkan. Han studerade \u00e4ven genom korrespondens med hj\u00e4lp av den serbiske biskopen. I \u00e5r har Fader Misha varit pr\u00e4st i 6 \u00e5r. <\/p>\n

Fader Jakob Kasselia bj\u00f6d in Fader Misha till St. Maria kyrkan i \u00d6rebro f\u00f6r att han skulle h\u00e5lla en f\u00f6rel\u00e4sning. Fader Jakob inledde f\u00f6rel\u00e4sningen med att b\u00f6rja med b\u00f6nen Fader V\u00e5r p\u00e5 syrianska. D\u00e4refter l\u00e4mnade han \u00f6ver ordet till v\u00e5r bes\u00f6kare Fader Misha Jaksic. Ca 55 deltagare, b\u00e5de \u00e4ldre och ungdomar deltog i f\u00f6rel\u00e4sningen. Fader Misha pratade svenska och Fader Jakob \u00f6versatte till syrianska.<\/p>\n

Fader Misha f\u00f6rklarade att Fader, Sonen och Den Heliga Anden \u00e4r relationer. Fadern finns inte utan Sonen. Fadern f\u00f6der Sonen i det h\u00e4r fallet talas det om Jesus Kristus och Gud. Han pratade \u00e4ven om familjen. Vi \u00e4r alla kristna och tillh\u00f6r en familj. Familjen ur tre perspektiv: de tre K:na. Klostret, kyrkan, k\u00e4rnan i familjen.<\/p>\n

Klostret
En ortodox fader har en g\u00e5ng sagt att kyrkan inte \u00e4r n\u00e5got utan klostret. M\u00e5nga kvinnor och m\u00e4n som inte lever som nunnor, munkar eller eremiter s\u00f6ker sig till klostret f\u00f6r att s\u00f6ka det Andliga. I klostret finns det st\u00e4ndiga botet och den st\u00e4ndiga b\u00f6nen. De som bor i kloster h\u00e4nger sitt liv \u00e5t Gud och b\u00f6nen. Utan klostret \u00e4r kyrkan inget och utan kyrkan \u00e4r inte klostret n\u00e5got. De h\u00f6r samman.<\/p>\n

Kyrkan
Kyrkan \u00e4r Guds hus dit m\u00e4nniskan alltid kan komma f\u00f6r att s\u00f6ka tr\u00f6st. Pr\u00e4sten eller biskopen \u00e4r Guds avbilder. Pavel Florenski, en rysk pr\u00e4st har en g\u00e5ng vid sin tid sagt att \u00e4nglar och helgon \u00e4r verkliga fast\u00e4n vi inte ser dem. Diakonerna i kyrkan representerar \u00e4nglar. Genom metaforer f\u00f6rst\u00e5r m\u00e4nniskan b\u00e4ttre det som inte \u00e4r synligt. \u00c4nglar och helgon finns ibland oss fast\u00e4n vi inte ser dem. Dessa helgon betyder v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r oss fast\u00e4n vi aldrig sett dem.<\/p>\n

K\u00e4rnfamiljen
Varje kristen familj skall ha treenigheten som f\u00f6rebild f\u00f6r att lyckas. Vi skall alltid minnas den heliga familjen d\u00e4r Jesus f\u00f6ddes och blev en m\u00e4nniska.<\/p>\n

Fader Misha ber\u00e4ttade \u00e4ven om hur vi skall bevara familjens helgd? Hur kan vi hj\u00e4lpa v\u00e5ra barn i den h\u00e4r v\u00e4rlden? Kyrkan \u00e4r familjen. Familjen m\u00e5ste f\u00e5 vara den lilla kyrkan s\u00e4ger Fader Misha. Den lilla kyrkan \u00e4r v\u00e5ra hem. I v\u00e5ra hem \u00e4r det viktigt att den heliga b\u00f6nen verkar. Vi skall alltid komma ih\u00e5g att Gud finns ibland oss och st\u00e4ndigt ha det i \u00e5tanke. N\u00e4r vi tv\u00e4ttar v\u00e5ra h\u00e4nder b\u00f6r vi t\u00e4nka p\u00e5 att Gud renade oss genom det heliga dopet. Maten vi f\u00e5r p\u00e5 bordet \u00e4r ingen sj\u00e4lvklarhet. Den mat vi \u00e4ter \u00e4r maten Gud givit oss. Fader Misha f\u00f6rklarade att enligt tradition inom den heliga serbiska kyrkan kallas Fader V\u00e5r \u00e4ven L\u00e4karen. L\u00e4karen som helar. <\/p>\n

Det var m\u00e5nga fr\u00e5gor som d\u00f6k upp hos de n\u00e4rvarande n\u00e4r Fader Misha var p\u00e5 bes\u00f6k. N\u00e5gra av fr\u00e5gorna var varf\u00f6r serberna firar julen en vecka efter oss? Varf\u00f6r Fader Misha har l\u00e5ngt h\u00e5r? Om serbernas fasta \u00e4r likv\u00e4rdig v\u00e5ran? Varf\u00f6r han inte b\u00e4r pr\u00e4stkrage? Varf\u00f6r de serbisk ortodoxa korset ser annorlunda ut \u00e4n det syrisk ortodoxa korset och om levnaden i celibat.<\/p>\n

De ortodoxa serbernas fasta \u00e4r mycket str\u00e4ngare \u00e4n den syrisk ortodoxa fastan. De fastar 50 dagar f\u00f6re p\u00e5sk och 40 dagar f\u00f6re julen. Under fastan \u00e4ter de ingen fisk. Olja och vin \u00e4r s\u00e5dant de \u00e4ter och dricker enbart under helgen. De fastar \u00e4ven varje onsdag och fredag precis som oss syrianer. Det som skiljer deras onsdag och fredags fasta fr\u00e5n oss \u00e4r att de fastar \u00e5ret runt utom tv\u00e5 veckor f\u00f6re p\u00e5sk, en vecka efter p\u00e5sk och en vecka efter julen.<\/p>\n

Den 2:a s\u00f6ndagen varje m\u00e5nad har Fader Misha serbisk ortodox Gudstj\u00e4nst i kapellet bredvid Olai Petri kyrkan i \u00d6rebro kl 10.30. Fader Misha h\u00e4lsar oss alla syrianer varmt v\u00e4lkomna till kapellet och Gudstj\u00e4nsten.<\/p>\n

SOKU \u00d6rebro<\/p>\n

Marianne Malki<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00f6ndagen den 8 december bes\u00f6kte Fader Misha Jaksic St Maria kyrkan i \u00d6rebro. Fader Misha \u00e4r serbisk ortodox pr\u00e4st i Link\u00f6ping och har precis blivit anst\u00e4lld av Sveriges Kristna R\u00e5d som samordnare f\u00f6r de ortodoxa kyrkorna i Sverige. Fader Misha kom till Sverige vid unga \u00e5r fr\u00e5n Serbien. Han bor idag i Link\u00f6ping, men reser […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2297","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2297","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2297"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2297\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2297"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2297"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2297"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}