{"id":2330,"date":"2003-07-15T14:37:37","date_gmt":"2003-07-15T12:37:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/en-oforglomlig-resa-till-syrien\/"},"modified":"2003-07-15T14:37:37","modified_gmt":"2003-07-15T12:37:37","slug":"en-oforglomlig-resa-till-syrien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/en-oforglomlig-resa-till-syrien\/","title":{"rendered":"En of\u00f6rgl\u00f6mlig resa till Syrien"},"content":{"rendered":"<p><strong>Att vi skulle f\u00e5 se det som vi sett och uppleva det vi upplevt kunde vi aldrig t\u00e4nka oss, inte ens i v\u00e5r vildaste fantasi. Vi tackar och prisar Herren f\u00f6r denna of\u00f6rgl\u00f6mliga resa Han givit oss och vi tackar \u00e4ven er f\u00f6r era b\u00f6ner. Det tr\u00e5kigaste i hela resan var faktiskt dagen d\u00e5 det blev dags att \u00e5ka tillbaka till Sverige. I samma stund som v\u00e5ra br\u00f6der och systrar steg upp till morgonens gudstj\u00e4nst gick vi med tunga och sorgesfulla steg ner till taxin som skulle ta oss till flygplatsen. <br \/><\/strong><\/p>\n<p>Vemod b\u00f6rjade v\u00e4xa inom oss. Det k\u00e4ndes tungt och motstr\u00e4vigt att l\u00e4mna denna k\u00e4rleksfulla plats och \u00e5terv\u00e4nda till Sverige. Vi ber till Gud att f\u00e5 \u00e5terv\u00e4nda.<\/p>\n<p>Med Fairuz ljuvliga st\u00e4mma och alla v\u00e5ra vemodiga tankar som bed\u00f6vade v\u00e5ra huvuden n\u00e4rmade vi oss flygplatsen. V\u00e5r vistelse hemma i Syrien hade kommit till sitt slut, det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att beskriva k\u00e4nslorna som uppst\u00e5r d\u00e5 man b\u00f6rjar inse att resan tog slut alldeles f\u00f6r tidigt&#8230;<\/p>\n<p>Nu i efterhand n\u00e4r man b\u00f6rjar v\u00e4nja sig i det gamla vardagslivet k\u00e4nns hela vistelsen i Syrien som en vacker dr\u00f6m. Det vardagsliv vi lever h\u00e4r i Sverige liknar inget av det vardagsliv man lever i Syrien. H\u00e4r i Sverige lever flertalet under st\u00e4ndig stress och hinner inte ens \u00e4gna 1 timma av 24 \u00e5t Gud \u0096 v\u00e5r skapare, medan man d\u00e4r och andra heliga platser \u00e4gnar man 23 timmar \u00e5t Gud och kanske 1 timme till annat. B\u00f6rjar ni f\u00f6rst\u00e5 skillnaden?<\/p>\n<p>\u00c4n en g\u00e5ng tackar och prisar vi Gud f\u00f6r de minnen vi fick med oss \u0096 minnen som vi kommer att ge er. Vi har mer eller mindre obegr\u00e4nsat med material att presentera p\u00e5 Talmides och SOKU-Sveriges hemsida. Om Gud vill, kommer ni kunna ta del av det under en l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. <\/p>\n<p>Ett ytterst irriterande ov\u00e4sen v\u00e4ckte pl\u00e5gsamt upp oss den tidiga morgonen. VAD \u00e4r det f\u00f6r n\u00e5got?! aha, det var en av eleverna som gick runt och viftade febrilt med en bj\u00e4llra &#8211; dags att stiga upp till morgonb\u00f6nen med andra ord. Vi kl\u00e4dde oss och gick till kyrkan som fanns bel\u00e4gen en v\u00e5ning upp. <\/p>\n<p>Utanf\u00f6r klostrets huvudbyggnad finns \u00e4ven en st\u00f6rre kyrka (St. Petrus o Paulus) som anv\u00e4nds efter behov.<\/p>\n<p>De tv\u00e5 k\u00f6rerna sj\u00f6ng v\u00e4ldigt vackert. Fyra g\u00e5nger om dagen under v\u00e5r vistelse kunde vi njuta av de underbara b\u00f6nerna och gudstj\u00e4nsterna. Morgonb\u00f6nen varade i ungef\u00e4r trekvart.<\/p>\n<p>Ni ska tr\u00e4ffa Sehidna Patriarken nu! Ropar en broder. Pl\u00f6tsligt k\u00e4ndes det som att man fick en knut i halsen och andetagen blev allt tyngre. V\u00e5r Heliga Fader, v\u00e5ran heliga kyrkas Fader vill tr\u00e4ffa oss!! Vilken \u00e4ra! Vi hade knappt v\u00e5gat t\u00e4nka tanken att f\u00e5 sitta med Hans Helighet \u0096 och nu skulle det bli verklighet&#8230; <\/p>\n<p>Med nerv\u00f6sa steg b\u00f6rjar vi n\u00e4rma oss Sehidna Patriarkens g\u00e4strum \u0096 och samtidigt b\u00f6rjar vi k\u00e4nna hur den andliga friden och k\u00e4rleken v\u00e4xer i luften f\u00f6r varje steg vi tog.<\/p>\n<p>S\u00e5 som ett barn blir \u00f6verlyckligt av att \u00f6ppna presenter, blev ocks\u00e5 vi glada \u00f6ver att f\u00e5 \u00e4ran att tr\u00e4ffa med Hans Helighet! <\/p>\n<p>Vi fick v\u00e4lsignelse Sehidna Patriarken och satte oss ner. Vi pratade lite allm\u00e4nt och sedan om v\u00e5rt arbete f\u00f6r ungdomarna. Hans Helighet hade redan h\u00f6rt om det och var mycket positiv och glad f\u00f6r det vi gjorde. Hans Helighets ord st\u00e4rkte oss inifr\u00e5n och ut p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r sv\u00e5rt att beskriva &#8211; om man sj\u00e4lv inte upplevt det.<\/p>\n<p>Med Hans Helighets v\u00e4lsignelse fortsatte vi v\u00e5r resa \u0096 och vilken resa det skulle visa sig bli. Gud visade v\u00e4gar, \u00f6ppnade d\u00f6rrar och l\u00e4t oss se saker som m\u00e5nga aldrig f\u00e5r se&#8230;<\/p>\n<p>Ingen text eller bild kan vittna om vilken resa vi fick uppleva, men vi ska \u00e4nd\u00e5 g\u00f6ra v\u00e5rt b\u00e4sta f\u00f6r att ge er en liten smak av det hela.<\/p>\n<p>P\u00e5 den andra dagen v\u00e4cktes en tanke hos oss. Varf\u00f6r finns ingen b\u00f6nbok p\u00e5 svenska? &#8230;nu finns snart en i alla fall!. Ett par dagars h\u00e5rt jobb senare var den klar! Och d\u00e5 hade vi ut\u00f6ver de vanliga b\u00f6nerna \u00e4ven \u00f6versatt b\u00f6ner f\u00f6r bl.a. vid sv\u00e5ra situationer, vid \u00e5ngerfullhet, vid uppv\u00e4ckelse fr\u00e5n s\u00f6mnen och b\u00f6n innan det dagliga arbetet.<br \/>M\u00e5nga av b\u00f6nerna har vi handplockat fr\u00e5n olika b\u00f6nb\u00f6cker och shimo. Om Gud vill kommer ni inom snar framtid att h\u00e5lla denna vackra och ov\u00e4rderliga bok i er hand.<\/p>\n<p>P\u00e5 den tredje dagen b\u00f6rjade vi g\u00f6ra sm\u00e5 utflykter. Vi b\u00f6rjade med Maahlula, som \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r dess helgon, heliga Takla. F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r omr\u00e5det k\u00e4nt f\u00f6r det spr\u00e5k de talar \u0096 arameiska. D\u00e4r finns ett berg som \u00e4r kluvet i tv\u00e5 delar. Gud hade \u00f6ppnat en v\u00e4g \u00e5t heliga Takla n\u00e4r hon flydde fr\u00e5n sin far (kung) och hans soldater som ville d\u00f6da henne f\u00f6r att hon trodde p\u00e5 v\u00e5r Herre Jesus Kristus. Mor sarkis o bakos kyrkan finns ocks\u00e5 i Maahlula.<\/p>\n<p>N\u00e4sta tur blev Saydnaya, h\u00e4r bes\u00f6kte vi den plats d\u00e4r heliga Jungfru Maria hade uppenbarat sig f\u00f6r en prins som var p\u00e5 jakt och fick syn p\u00e5 en ren. Efter att ha jagat den till den plats d\u00e4r maria ville ha honom &#8211; l\u00e4ngst upp p\u00e5 berget s\u00e5 uppenbarade hon sig f\u00f6r honom och beg\u00e4rde att han ska bygga en kyrka f\u00f6r henne.<\/p>\n<p>P\u00e5 l\u00f6rdagen en vecka senare \u00e5kte till det gamla patriarkatet i Homs. H\u00e4r skulle det visa sig att Gud ville visa oss otroliga saker. Vi fick med detsamma bra kontakt med den unge biskopen d\u00e4r \u0096 Sehidna Solanos. <\/p>\n<p>Sehidna Solanos tog emot oss med \u00f6ppen famn och tillbringade mycket tid tillsammans. Senare p\u00e5 kv\u00e4llen fick vi lov att g\u00e5 upp och h\u00e4lsa p\u00e5 Sehidna Barnaba. Vi satte oss f\u00f6rst med n\u00e5gra av v\u00e5ra k\u00e4rleksfulla \u00e4ldre och drack gott kaffe. Sen kom det magiska \u00f6gonblicket d\u00e5 vi fick g\u00e5 in till rummet bredvid.<\/p>\n<p>D\u00e4r l\u00e5g n\u00e4rmast helgonlika Sehidna Barnaba. Vilket helgonlikt och vackert ansikte! Jo vi hade h\u00f6rt talas om Sehidna Barnabas leende, det \u00e4r mer eller mindre ett begrepp numera. Men vilket leende det var! Sehidnas leende tog direkt en mycket speciell plats i v\u00e5ra hj\u00e4rtan. Gud l\u00e4t oss ocks\u00e5 bevara Sehidna Barnabas leende \u00e5t efterv\u00e4rlden p\u00e5 kort. <\/p>\n<p>Efter Gudtj\u00e4nsten dagen efter bar v\u00e4garna \u00e5t Sedad. Denna stad finns omn\u00e4md tv\u00e5 g\u00e5nger i bibeln: <br \/>Fr\u00e5n berget Hor skall ni dra den fram till Levo-Hamat, och den skall l\u00f6pa ut vid Sedad. (4 Mos 34:8). Detta \u00e4r landets gr\u00e4nser: I norr g\u00e5r gr\u00e4nsen fr\u00e5n Medelhavet via Hetlon, Levo-Hamat, Sedad, (Hes 47:15).<br \/>Sedad \u00e4r en or\u00f6rd by mest lik v\u00e5ra byar i Tur Abdin. Vid f\u00f6rsta anblick k\u00e4ndes som att man var hemma Tur Abdin. N\u00e5gra \u00f6gonblick senare skulle det visa sig att vi ju var HEMMA. Gud ville att vi skulle h\u00e4lsa p\u00e5 v\u00e5rt hem i Sedad. Vi togs emot som deras egna barn och likt en son som varit bortrest en l\u00e4ngre period och \u00e5terv\u00e4nt hem. Vilken upplevelse!<\/p>\n<p>Gud l\u00e4t oss ocks\u00e5 att delta i kv\u00e4llsb\u00f6nen tillsammans med lokalbefolkningen, som inte minst l\u00e4mnade ov\u00e4rdeliga minnen hos oss. M\u00e5 Gud bevara er! Efter kv\u00e4llsb\u00f6nen blev det br\u00e5ttom hem. En tretimmars bilf\u00e4rd v\u00e4ntade och solen hade redan b\u00f6rjat l\u00e4gga sig. Men Gud hade planerat annat f\u00f6r oss. V\u00e5r k\u00e4rleksfulla och r\u00e4ttf\u00e4rdige Abouna Afrem insisterade p\u00e5 att bjuda hem oss i hans enkla bostad f\u00f6r god mat. Abounas v\u00e4rme fick oss att \u00e4nnu mer k\u00e4nna att vi var hemma. V\u00e5r chauff\u00f6r verkade till en b\u00f6rjan lite irriterad \u00f6ver att v\u00e5r vistelse i Sedad drog ut p\u00e5 tiden, men det gick snart \u00f6ver. Han f\u00f6rstod att vi bara f\u00f6ljde Guds planering&#8230; <\/p>\n<p>Andra platser som vi bes\u00f6kte och kommer att \u00e5terkomma till inom snar framtid om Gud vill, \u00e4r Mosa el Habbashi &#8211; ett kloster som bel\u00e4get h\u00f6gt uppe p\u00e5 ett berg och \u00e4r ett av v\u00e5ra kloster som blev \u00f6vergivet till en katolsk munk som tog \u00f6ver den f\u00f6r ca 20 \u00e5r sedan. Mor ellio som ligger i n\u00e4rheten av Mor Afrem Suryoyo klostret, \u00e4r ett kloster som \u00e4r byggd p\u00e5 den plats d\u00e4r Mor Elio flydde fr\u00e5n drottningens soldater.<\/p>\n<p>F\u00f6r att se fler bilder, klicka p\u00e5 talmide-ikonen som du hittar uppe vid h\u00f6gra h\u00f6rnet.<\/p>\n<p><em><strong>Talmide-projektet<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Att vi skulle f\u00e5 se det som vi sett och uppleva det vi upplevt kunde vi aldrig t\u00e4nka oss, inte ens i v\u00e5r vildaste fantasi. Vi tackar och prisar Herren f\u00f6r denna of\u00f6rgl\u00f6mliga resa Han givit oss och vi tackar \u00e4ven er f\u00f6r era b\u00f6ner. Det tr\u00e5kigaste i hela resan var faktiskt dagen d\u00e5 det [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2330","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2330","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2330"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2330\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2330"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2330"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2330"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}