{"id":2389,"date":"2004-10-24T20:45:48","date_gmt":"2004-10-24T18:45:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/den-ixe-symposium-syriacum-i-libanon\/"},"modified":"2004-10-24T20:45:48","modified_gmt":"2004-10-24T18:45:48","slug":"den-ixe-symposium-syriacum-i-libanon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/den-ixe-symposium-syriacum-i-libanon\/","title":{"rendered":"Den IX:e Symposium Syriacum i Libanon"},"content":{"rendered":"

Symposium Syriacum h\u00e5lls vart fj\u00e4rde \u00e5r i n\u00e5got land, dit forskare fr\u00e5n hela v\u00e4rlden kommer f\u00f6r att h\u00e5lla f\u00f6rel\u00e4sningar inom olika \u00e4mnen som ber\u00f6r det syrianska spr\u00e5ket, kulturen och historien.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Den f\u00f6rsta Symposium Syriacum h\u00f6lls i Rom \u00e5r 1972 med initiativ fr\u00e5n fyra framst\u00e5ende forskare inom syrisk litteratur. M\u00e5let med startandet av ett symposium f\u00f6r syrianska studier var att ge forskare fr\u00e5n hela v\u00e4rlden tillf\u00e4lle att samlas f\u00f6r att f\u00f6rel\u00e4sa om sin forskning eller presentera nya forskningsr\u00f6n f\u00f6r varandra. <\/p>\n

Sedan dess har forskarna samlats vart fj\u00e4rde \u00e5r vid n\u00e5got betydelsefullt universitet och h\u00e5llit f\u00f6rel\u00e4sningar inom olika \u00e4mnen. \u00c5r 1996 fick Dr. Witold Witakowski och hans hustru Ewa Balicka-Witakowska anordna den sjunde Symposium Syriacum vid Uppsala universitet. Och f\u00f6r i \u00e5r hade det beslutats att den nionde Symposium Syriacum ska f\u00f6rl\u00e4ggas till Den Helige Andens universitet i Kaslik (Universit\u00e9 Saint-Esprit de Kaslik) i Libanon. Huvudarrang\u00f6rerna f\u00f6r konferensen var Fader Samir Khalil Samir och Fader Elie Khalif\u00e9. <\/p>\n

Som representant f\u00f6r SOKU-Sverige fick jag chansen att n\u00e4rvara vid denna konferens som h\u00f6lls mellan 20-22 september 2004 i Kaslik. Fr\u00e5n 23-25 sept. fortsatte konferensen med den VII:e (sjunde) ”Internationella kongressen f\u00f6r kristna arabiska studier”. Jag reste till Libanon tillsammans med fyra representanter f\u00f6r SUF. <\/p>\n

Det fanns m\u00e5nga intressanta f\u00f6rel\u00e4sningar vid \u00e5rets Symposium Syriacum, men det var om\u00f6jligt att n\u00e4rvara p\u00e5 alla, eftersom tre f\u00f6rel\u00e4sningar h\u00f6lls parallellt hela tiden. Man fick allts\u00e5 v\u00e4lja att g\u00e5 p\u00e5 en av tre f\u00f6rel\u00e4sningar. Varje f\u00f6rel\u00e4sning fick inte vara l\u00e4ngre \u00e4n 25 minuter och 5 minuter f\u00f6r fr\u00e5gor och diskussion. P.g.a. tidsbristen talade m\u00e5nga f\u00f6rel\u00e4sare v\u00e4ldigt fort vilket gjorde det lite sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 allt vad de sa. Dessutom var i \u00e5r m\u00e5nga f\u00f6rel\u00e4sningar p\u00e5 franska, eftersom franskan \u00e4r det andra spr\u00e5ket i Libanon sedan fransk kolonialtid, vilket inte gjorde det l\u00e4ttare f\u00f6r oss att f\u00f6rst\u00e5 inneh\u00e5llet. <\/p>\n

Konferensens officiella invigning gjordes med en f\u00f6rel\u00e4sning av nestorn inom syrianska studier Sebastian Brock. Han ber\u00e4ttade den mycket sp\u00e4nnande historien om kulturellt utbyte inom syriansk litteratur i form av \u00f6vers\u00e4ttningar till och fr\u00e5n syriska till andra spr\u00e5k. Brock \u00e4r numera pensionerad, men forts\u00e4tter att p\u00e5 sin lediga tid bedriva forskning inom syriansk litteratur och historia. F\u00f6r sin stora insats f\u00f6r det syriska spr\u00e5ket bel\u00f6nades han d\u00e4rf\u00f6r med en hedersmedalj vid en officiell middag. Sebastian Brocks eftertr\u00e4dare vid Oxford univ. idag \u00e4r den mycket duktige David Taylor, som ocks\u00e5 var en av f\u00f6rel\u00e4sarna p\u00e5 konferensen. <\/p>\n

Intresset f\u00f6r \u00e5rets konferens var enormt och det presenterades totalt 144 f\u00f6rel\u00e4sningar, varar 82 p\u00e5 Symposium Syriacum och 62 p\u00e5 ”Kristna arabiska studier”. \u00c5rets f\u00f6rel\u00e4sningar hade en stor bredd och handlade om allt fr\u00e5n syriansk teologi, filosofi, geografi, ikonm\u00e5leri och arkitektur till historia och m\u00e5nga andra \u00e4mnen. Vid denna konferens var \u00e4ven Sverige v\u00e4lrepresenterad med \u00e5tta forskare som f\u00f6rel\u00e4ste. Dessa var: Witold Witakowski fr\u00e5n Uppsala Universitet som h\u00f6ll en mycket intressant f\u00f6rel\u00e4sning om syrianernas geografiska kunskaper och kartografi, s\u00e5som den finns beskriven hos Jakob av Edessa och BarHebreaus; Witolds hustru Ewa Balicka-Witakowska talade om den syrianska boken om magi som p\u00e5 engelska kallas ”Book of Protection”; professorn i kyrkohistoria i Lund, Samuel Rubensson ber\u00e4ttade om levnadsteckningarna \u00f6ver den p\u00e5 sin tid vida ber\u00f6mde asketen Simeon Styliten som levde f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 en h\u00f6g pelare; professor Bo Holmberg ocks\u00e5 fr\u00e5n Lund beskrev det \u00f6stsyrianska helgonet Isaac av Ninves syn p\u00e5 helvetet; professorn i historia fr\u00e5n S\u00f6dert\u00f6rns H\u00f6gskola David Gaunt presenterade de nya dokument som han har f\u00e5tt fram fr\u00e5n de turkiska arkiven och som utg\u00f6r viktiga bevis f\u00f6r folkmordet (Seyfo) p\u00e5 syrianerna 1915; Can Diarbekerli ocks\u00e5 fr\u00e5n S\u00f6dert\u00f6rn ber\u00e4ttade historien om bel\u00e4gringen av Midyat och dess fall under Sayfo-tiden; professorn i arabiska vid Stockholms univ. Elie Wardini talade om sin forskning med libanesiska platsnamn och uppt\u00e4ckten att de \u00e4r till \u00f6verv\u00e4gande del av arameiskt ursprung; fr\u00e5n Uppsala hade vi \u00e4ven Karin Almbladh som h\u00f6ll sin f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 ”Kristna arabiska studier” om ett visst tema i medeltida kristna brev p\u00e5 arabiska.<\/p>\n

Fr\u00e5n Finland hade vi Fader Serafim Sepp\u00e4l\u00e4, munk i den finsk ortodoxa kyrkan. Han talade om mystiker inom den \u00f6stsyrianska traditionen och deras str\u00e4van att p\u00e5 mystisk v\u00e4g n\u00e5 fram till kunskap. Fader Serafim har tidigare skrivit en avhandling d\u00e4r han diskuterar den syrianska mystikens p\u00e5verkan p\u00e5 muslimsk mystik. Han har \u00e4ven \u00f6versatt tv\u00e5-tre b\u00f6cker till finska fr\u00e5n syriska. <\/p>\n

P\u00e5 konferensen fanns \u00e4ven m\u00e5nga etniska syrianer fr\u00e5n olika l\u00e4nder som framf\u00f6rde f\u00f6rel\u00e4sningar. Den mest k\u00e4nde av dem \u00e4r naturligtvis George Kiraz fr\u00e5n USA. Kiraz \u00e4r grundaren av www.bethmardutho.org f\u00f6reningen och initiativtagaren till skapandet av ett digitalt syrianskt bibliotek p\u00e5 n\u00e4tet. Han h\u00f6ll sin f\u00f6rel\u00e4sning om kthobonoyo och turoyo, str\u00e4van att tala den och de sv\u00e5righeter som man brottas med n\u00e4r man st\u00f6ter p\u00e5 moderna saker som \u00e4nnu inte har n\u00e5got namn p\u00e5 kthobonoyo. Han ber\u00e4ttade hur han sj\u00e4lv i kommunikationen med sin dotter p\u00e5 kthobonoyo blir ofta tvungen att uppfinna namn p\u00e5 nya saker. Senare fick jag tillsammans SUF:s representanter ett personligt m\u00f6te med Kiraz, d\u00e5 han ber\u00e4ttade f\u00f6r oss om sitt projekt med att digitalisera b\u00f6cker p\u00e5 Internet. Han sade att de inom kort ska l\u00e4gga ut ca 500 syrianska b\u00f6cker p\u00e5 Internet och planerar att ut\u00f6ka detta digitala bibliotek till ca 3000 volymer. (F\u00f6r mera information och ekonomisk hj\u00e4lp g\u00e5 in p\u00e5 www.bethmardutho.org) Vid m\u00f6tet informerade jag honom om v\u00e5rt eget S:t Efraims spr\u00e5k projekt p\u00e5 www.soku.org, d\u00e4r man kan l\u00e4ra sig det syrisk-arameiska ordet p\u00e5 m\u00e5nga saker. Han blev glad \u00f6ver projektet och sa att han ska l\u00e5ta sin dotter anv\u00e4nda det. Man kan l\u00e4tt se Kiraz stora k\u00e4rlek till sitt spr\u00e5k.<\/p>\n

P\u00e5 konferensen fanns ocks\u00e5 syrianen Amir Harrak fr\u00e5n Kanada. Han \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r Journal of the Canadian Society of Syriac Studies och ber\u00f6md arkeolog som bedrivit f\u00e4ltforskning p\u00e5 plats i Irak. Han talade om bildmotiven p\u00e5 ett r\u00f6kelsekar som han funnit i Takrit i Irak. Fr\u00e5n Italien hade vi Alexander Bcheiry som ber\u00e4ttade historien om jakobitiska ”mossuliter” i Mesopotamien under 700-talets andra h\u00e4lft. Fr\u00e5n Holland hade vi Naures Atto som h\u00e5ller p\u00e5 att skriva en avhandling om uppfattningen av identitet bland syrianerna i den europeiska diasporan, s\u00e4rskild bland syrianerna i S\u00f6dert\u00e4lje i Sverige, i G\u00fctersloh i Tyskland och Enschede i Holland. Hon ber\u00e4ttade om sin forskning s\u00e5 l\u00e5ngt. Fr\u00e5n Aleppo i Syrien hade den v\u00e4lk\u00e4nde och ivrige Malfono Abrohom Nuro kommit och i sin f\u00f6rel\u00e4sning talade han om lexikonskrivandets historia hos syrianerna. Vi hade ocks\u00e5 ett personligt m\u00f6te med Malfono Abrohom Nuro. <\/p>\n

Det fanns fler andra syrianer som h\u00f6ll f\u00f6rel\u00e4sningar om olika aspekter av det syriska spr\u00e5ket och den syrianska historien, av vilka b\u00f6r \u00e5tminstone n\u00e4mnas Amine-Jules Iskandar fr\u00e5n Libanon. Han beskrev p\u00e5 ett \u00f6vertygande s\u00e4tt hur motiv fr\u00e5n syriansk m\u00e5lerikonst p\u00e5verkat arkitekturen i Libanon. Han har \u00e4ven skrivit en bok om detta och h\u00e5ller p\u00e5 att ge ut \u00e4nnu tv\u00e5 andra b\u00f6cker om syriansk kultur och historia i Libanon. Han tillh\u00f6r den maronitiska kyrkan, men kallar sig syrian och k\u00e4mpar f\u00f6r att \u00f6ka medvetenheten bland andra kristna grupper i Libanon om deras syrianska arv. Han \u00e4lskar det syrianska spr\u00e5ket och har p\u00e5 senare \u00e5r lyckats l\u00e4ra sig att tala kthobonoyo ganska v\u00e4l. Tillsammans med n\u00e5gra likasinnade v\u00e4nner har de bildat ”S\u00e4llskapet f\u00f6r det syrianska spr\u00e5kets v\u00e4nner i Beirut” (knushto drohmay leshono suryoyo b\u00b4Beirut) och ”Gruppen f\u00f6r syriansk kultur” (gudo dmardutho suryoyotho). Deras arbete g\u00e5r ut p\u00e5 att st\u00e5 emot arabiseringspolitiken i Libanon, g\u00f6ra folk medvetna om deras h\u00e4rkomst och f\u00e5 de syrianska grupperna (\u00e4ven maronitiska) att \u00e5ter anv\u00e4nda det syriska spr\u00e5ket i b\u00e5de tal och skrift, ist\u00e4llet f\u00f6r arabiskan. Amine-Jules Iskandar och hans v\u00e4nner l\u00e4r ut det syriska spr\u00e5ket vid olika skolor i Libanon. De \u00e4r v\u00e4ldigt angel\u00e4gna om att samarbeta med andra syrianska grupper runt om i v\u00e4rlden, \u00e4ven i Sverige, f\u00f6r att n\u00e5 sina m\u00e5l och st\u00e4rka banden mellan syrianerna i olika l\u00e4nder. De vill jobba f\u00f6r enhet bland v\u00e5rt folk. Under den tid vi var i Libanon hann vi bli goda v\u00e4nner och jag m\u00e5ste s\u00e4ga att hans brinnande k\u00e4rlek och arbete f\u00f6r det syrianska spr\u00e5ket, kulturen och identiteten \u00e4r verkligen beundransv\u00e4rt. Som jag n\u00e4mnt ovan har Amine-Jules l\u00e4rt sig kthobonoyo och det var p\u00e5 kthobonoyo som vi till viss del f\u00f6rs\u00f6kte tala med varandra. I Libanon \u00e4r det inte m\u00e5nga som kan tala turoyo idag, inte ens medlemmar ur den syrisk ortodoxa kyrkan, s\u00e4rskilt inte de unga. Detta f\u00f6rh\u00e5llande leder till fr\u00e5gan om det \u00e4r turoyo dialekten som vi b\u00f6r satsa p\u00e5 h\u00e4r i Sverige eller kthobonoyo som har b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli det gemensamma spr\u00e5ket f\u00f6r olika syrianska grupper runt om i v\u00e4rlden. \u00c4ven Kiraz kunde tala kthobonoyo och inte turoyo. Kthobonoyo kan kanske fungera som det gemensamma spr\u00e5ket f\u00f6r ett enat syrianskt folk. <\/p>\n

Det fanns m\u00e5nga fler framst\u00e5ende forskare vid \u00e5rets Symposium Syriacum som f\u00f6rtj\u00e4nar att n\u00e4mnas h\u00e4r, men som jag av utrymmessk\u00e4l m\u00e5ste avst\u00e5 fr\u00e5n. Av alla deltagare ska jag till slut n\u00e4mna den i Frankrike bosatta Christine Chaillot, som har skrivit en \u00f6vergripande men l\u00e4ttillg\u00e4nglig bok om den syrisk ortodoxa kyrkans historia, med titeln The Syrian Ortodox Church of Antioch and All the East – A Brief Introduction to its Life and Spirituality 1998. Hennes bok hade precis kommit ut i en arabisk \u00f6vers\u00e4ttning och jag rekommenderar alla att l\u00e4sa den, och hoppas p\u00e5 en svensk \u00f6vers\u00e4ttning ocks\u00e5. (Boken kan best\u00e4llas p\u00e5 adressen Christine Chaillot, 3, rue Meynadier, 75019 Paris France, phone\/fax: 00331 42 38 01 04; e-mail acchaillot@hotmail.com, och kostar ca 10 euro). I sin f\u00f6rel\u00e4sning tog Christine upp interkulturella evenemang och aktiviteter bland syrianerna i Europa och de inhemska europeiska folken. F\u00f6re sin f\u00f6rel\u00e4sning fr\u00e5gade hon oss fr\u00e5n SOKU och SUF om vilka aktiviteter vi hade i Sverige f\u00f6r att fr\u00e4mja kontakten mellan syrianer och svenskar.<\/p>\n

Under konferensdagarna fick vi g\u00e5 runt i Kaslik universitetets bibliotek och se det noggranna arbetet med att omh\u00e4nderta och bevara gamla syrianska b\u00f6cker. M\u00e5nga illa skadade b\u00f6cker digitaliseras, medan andra katalogiserades f\u00f6r att bli tillg\u00e4ngliga f\u00f6r forskning.<\/p>\n

Slutligen kan jag ber\u00e4tta att det beslutades att n\u00e4sta Symposium Syriacum, den tionde om fyra \u00e5r, ska h\u00e5llas i Granada i Spanien. Den ska h\u00e5llas vid International Center for the Study of the Christian Orient (ICSCO) \u00e5r 2008. <\/p>\n

Sami Aydin,
n\u00e4rvarade p\u00e5 Symposium Syriacum i Libanon
som representant f\u00f6r SOKU- Sverige.<\/p>\n

(Bilder fr\u00e5n Symposium Syriacum finns under Aktiviteter \/ Symposium Syriacum)<\/p>\n

Sami Aydin<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Symposium Syriacum h\u00e5lls vart fj\u00e4rde \u00e5r i n\u00e5got land, dit forskare fr\u00e5n hela v\u00e4rlden kommer f\u00f6r att h\u00e5lla f\u00f6rel\u00e4sningar inom olika \u00e4mnen som ber\u00f6r det syrianska spr\u00e5ket, kulturen och historien. Den f\u00f6rsta Symposium Syriacum h\u00f6lls i Rom \u00e5r 1972 med initiativ fr\u00e5n fyra framst\u00e5ende forskare inom syrisk litteratur. M\u00e5let med startandet av ett symposium f\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2389","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2389","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2389"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2389\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2389"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2389"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2389"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}