{"id":2790,"date":"2006-03-13T13:31:59","date_gmt":"2006-03-13T12:31:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/mor-efraim-syrern-den-helige-andens-harpa\/"},"modified":"2006-03-13T13:31:59","modified_gmt":"2006-03-13T12:31:59","slug":"mor-efraim-syrern-den-helige-andens-harpa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/mor-efraim-syrern-den-helige-andens-harpa\/","title":{"rendered":"Mor Efraim Syrern – den Helige Andens harpa"},"content":{"rendered":"

Det \u00e4r nu 1700 \u00e5r sedan den store l\u00e4rom\u00e4staren Efraim Syrern, som levde p\u00e5 300-talet, f\u00f6ddes i Nsibin. Efraim Syrern h\u00f6r till den \u00f6sterl\u00e4ndska kyrkans st\u00f6rsta namn.Det \u00e4r nu 1700 \u00e5r sedan den store l\u00e4rom\u00e4staren Efraim Syrern, som levde p\u00e5 300-talet, f\u00f6ddes i Nsibin. Efraim Syrern h\u00f6r till den \u00f6sterl\u00e4ndska kyrkans st\u00f6rsta namn.<\/p>\n

Efraim med tillnamnet Syrern (syr.Mor Afrem Suryoyo) f\u00f6ddes \u00e5r 303 (andra uppgifter 306) i Nsibis strax v\u00e4ster om Tigris \u00f6vre lopp TurAbdin. I sin ungdom stod Efraim under inflytande av biskop Jakob i Nsibin (Mor Yakob Nsibinoyo) som var verksam 308-338. Det finns ocks\u00e5 uppgifter om att han skulle ha diakonvigts av sj\u00e4lvaste Basilius den store. Mor Efraim Syrern, ocks\u00e5 k\u00e4nd som ”den Helige Andens harpa”, ”Den syriska kyrkans helgon och sol”, ”Den st\u00f6rste poeten”. undervisade vid Akademin i Edessa, d\u00e4r han var verksam som teologisk l\u00e4rare, n\u00e4rmast i bibelvetenskap (syr. Mfasqono) och b\u00f6rjade ocks\u00e5 framtr\u00e4da som hymndiktare.
<\/strong><\/p>\n

Mor Efraim uppvisade ocks\u00e5 betydande insikter i filosofi, astronomi och andra profana vetenskaper. \u00c5r 363 sl\u00f6ts ett f\u00f6rdrag mellan kejsar Jovianus och Shapor II av Persien, varigenom Nsibis avtr\u00e4ddes \u00e5t perserna. Mor Efraim och en stor del av inv\u00e5narna utvandrade v\u00e4sterut, till romerskt territorium, framf\u00f6r allt till Edessa. Han dokumenterade h\u00e4ndelsen i diktform, Kromonitho Nsibonoyto (Carmina Nsibina, ”Nsibins s\u00e5ng”), som numera utg\u00f6r en v\u00e4rdefull historisk k\u00e4lla och Contra Julianum (allts\u00e5 riktad mot kejsar Julianus Avf\u00e4llingen). Efraim blev kvar i Edessa resten av sitt liv d\u00e4r han ocks\u00e5 fortsatte sin undervisning, f\u00f6rfattade kommentarer till olika bibelb\u00f6cker och fortsatte sin hymndiktning. Av hymnsamlingar fr\u00e5n denna tid b\u00f6r n\u00e4mnas de viktiga hymnerna De fide, som \u00e4r riktade mot arianerna och belyser Efraims treenighetsl\u00e4ra, vidare olika hymner f\u00f6r kyrko\u00e5ret, s\u00e4rskilt fasta och p\u00e5sk.<\/p>\n

Enligt traditionen levde Mor Efraim i avskildhet som eremit utanf\u00f6r staden under iaktagande av str\u00e4ngaste askes och botg\u00f6ring. Han blev dock aldrig pr\u00e4stvigd utan enbart en diakon i det f\u00f6rberedande skedet inf\u00f6r att bli munk och v\u00e4grade att uppgraderas till munk med orden: ”Jag f\u00f6rtj\u00e4nar inte en s\u00e5dan h\u00f6g post inom pr\u00e4stskapet”. Ett bevis f\u00f6r den h\u00f6ga uppskattning som kom honom till del under \u00e5ren i Edessa var, att man uppdrog \u00e5t honom att leda hj\u00e4lpinsatserna i samband med en hungersn\u00f6d i staden. Som ”Den Helige Andens Harpa” v\u00f6rdades han redan fr\u00e5n b\u00f6rjan av den syrianska kristenheten, en v\u00f6rdnad, som har fortsatt under \u00e5ren. L\u00e4nge n\u00e4rmast ok\u00e4nd i v\u00e4st blev han ocks\u00e5 h\u00e4r uppskattad i takt med att hans skrifter blev utgivna. 1920 upph\u00f6jdes han av p\u00e5ven Benedictus XV till kyrkol\u00e4rare, ”doctor Ecclesiae” och \u00e4r d\u00e4rmed j\u00e4mst\u00e4lld med s\u00e5dana teologiska giganter som Augustinus och Thomas av Aquino. Den Syrisk-ortodoxa kyrkan firar hans \u00e5minnelse f\u00f6rsta l\u00f6rdagen av fastan.<\/p>\n

Efraims f\u00f6rfattarskap var oerh\u00f6rt omfattande och har till st\u00f6rsta delen bevarats till v\u00e5r tid. Mor Efraim skrev enbart p\u00e5 syriska, men verken \u00f6versattes till armeniska och grekiska och senare till latin och andra spr\u00e5k. Han kunde med st\u00f6rsta sannolikhet ocks\u00e5 grekiska, ehuru det inte \u00e4r l\u00e4tt att klart bel\u00e4gga. <\/p>\n

Han producerade en stor rikedom av teologisk litteratur som kan indelas i tre grupper: bibelkommentarer, hymner och prosaskrifter. Hymnerna \u00e4r den oj\u00e4mf\u00f6rligt st\u00f6rsta delen av Efraims skrifter. Diktkonsten d\u00e4r varje vers \u00e4r accentuerad p\u00e5 sju betoningar kom senare och \u00e4n idag att kallas ”Den efraimiska”. <\/p>\n

Hur har d\u00e5 dessa hymner fungerat i gudstj\u00e4nsterna? Helgonbiografin \u00f6ver Mor Efraim ger oss information om detta. D\u00e4r st\u00e5r det att Efraim samlade ”f\u00f6rbundets d\u00f6ttrar” (syr. bnat qjomo), organiserade dem i k\u00f6rer och l\u00e4rde dem att sjunga hymnerna vid gudstj\u00e4nsterna morgon och kv\u00e4ll. ”Han var en uppbygglig syn, d\u00e4r han stod bland systrarna, som sj\u00f6ng lovs\u00e5ngerna.” Mor Efraim var allts\u00e5 grundaren av den f\u00f6rsta kvinnliga k\u00f6ren i den Syrisk-ortodoxa kyrkan i Edessa, d\u00e5 han var \u00f6vertygad om att kvinnorna kunde b\u00e4ra en roll och tj\u00e4na vid m\u00e4ssan. Detta agerande var revolutionerande inom kyrkan, och i och med hans starka p\u00e5verkan inom kyrkan kom han att kunna f\u00f6rverkliga dessa tankar. Snart kom \u00e4ven m\u00e5nga andra f\u00f6rsamlingar att ta till sig hans id\u00e9er och inf\u00f6rde kvinnok\u00f6rer.<\/p>\n

Efraim \u00e4r den f\u00f6rste store f\u00f6rsvararen p\u00e5 det syriska spr\u00e5komr\u00e5det av den niceanska ortodoxin, allts\u00e5 den bek\u00e4nnelse om treenigheten, som antogs p\u00e5 konciliet i Nicea \u00e5r 325 d\u00e4r ocks\u00e5 Mor Efraim, enligt vissa k\u00e4llor, deltog tillsammans med sin l\u00e4rare Mor Jakob av Nsibin p\u00e5 det f\u00f6rsta ekumeniska kyrkom\u00f6tet. D\u00e4r fick han i uppdrag att motarbeta Arios av Alexandrias l\u00e4ror som menade att Kristus inte \u00e4r gudomlig, utan en skapad m\u00e4nniska vilket gick tv\u00e4rtemot kyrkans. Han skrev m\u00e5nga oppositionella och stridslystna verk f\u00f6r att motverka Arios. Han motarbetade \u00e4ven Marcions, Bardaisans, och Manis irrl\u00e4ror. Han skrev m\u00e5nga bibliska kommentarmaterial till f\u00f6rsta och andra Moseboken och Diatesseron, 200-talets syrisk-grekiska version av det Nya Testamentet. <\/p>\n

Hans dikter best\u00e5r av tv\u00e5 genrer: P\u00e5 syrianska skiljer man mellan Mimr\u00e9 och Madrosh\u00e9. En mimro \u00e4r ett tal i bunden form (hit h\u00f6r Sermones de fide), madroshe \u00e4r en s\u00e5ng avsedd att sjungas (hit h\u00f6r allts\u00e5 hymnerna). Hans liturgiska poesi fick stor inflytande p\u00e5 den syriska och den grekiska hymnsamlingen. Mor Efraim lyfte fram Jungfru Maria (De virginitate ”Om Jungfruligheten”), och i synnerhet hennes oskuldsfullhet och den f\u00f6red\u00f6mliga trofastheten. Han var den f\u00f6rsta att kalla henne f\u00f6r Gudaf\u00f6derska. <\/p>\n

Mor Efraims hymner har s\u00e4kerligen haft litter\u00e4r p\u00e5verkan p\u00e5 senare skalder. I korthet kan n\u00e4mnas tv\u00e5 k\u00e4nda paradisskildringar som p\u00e5 olika s\u00e4tt erinrar om Efraims. Koranen och Dantes gudomliga komedi. I fr\u00e5ga om Koranen f\u00f6religger med s\u00e4kerhet en direkt p\u00e5verkan fr\u00e5n den syrianska traditionen. P\u00e5 svenskt omr\u00e5de har den framst\u00e5ende islamforskaren, sedermera biskopen Tor Andrae, i tre l\u00e4ngre artiklar i Kyrkohistorisk \u00e5rsskrift 1923-1925 utrett detta f\u00f6rh\u00e5llande, och d\u00e4rvid kommit in p\u00e5 Efraim Syrern ( i den tredje artikeln). Detsamma g\u00e4ller och i \u00e4n h\u00f6gre grad om relationerna Efraim – Dante. <\/p>\n

Sten Hidal skriver i kommentarerna till hans \u00f6vers\u00e4ttning av Efraims Hymnerna om paradiset p\u00e5 sidan 101: ”Om likheterna mellan Efraim och Koranen i huvudsak ligger p\u00e5 ett id\u00e9historiskt plan, best\u00e5r likheten mellan Efraim och Dante p\u00e5 ett konstn\u00e4rligt plan. B\u00e5da \u00e4r de suver\u00e4na skalder, som st\u00e4ller sin konst i den kristna trons tj\u00e4nst. B\u00e5da \u00e4r de till br\u00e4dden fyllda med bibelkunskap och den kyrkliga traditionen, men det \u00e4r inget som tynger deras verk. B\u00e5da visar vad konstn\u00e4rer kan uttr\u00e4tta, n\u00e4r de gripes av inspiration fr\u00e5n den osynliga v\u00e4rlden”. Indirekt har Efraim ocks\u00e5 givit upphov till hela kristenhetens hymndiktning. Det var n\u00e4mligen fr\u00e5n syrianerna som bruket av att f\u00f6rfatta litturgiska hymner spred sig till den bysantiska kyrkan och d\u00e4rifr\u00e5n till v\u00e4sterlandet.<\/p>\n

Man har sagt att Israel hade gudserfarenheter som inte kunde uttryckas p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n i hymnens form. P\u00e5 liknande s\u00e4tt tycks det ha f\u00f6rh\u00e5llit sig med Efraim. N\u00e5gra av hymnerna kan verka segdragna och Efraim bek\u00e4nner ocks\u00e5, att han ibland h\u00e5ller p\u00e5 att ”drunkna” i alla de mysterier, som \u00f6verv\u00e4ldigar honom i inspirationens \u00f6gonblick. Men i de flasta fall n\u00e5r han en poetisk fr\u00e4sch\u00f6r och innerlighet, som \u00e4r helt betagande \u00e4nnu efter 1700 \u00e5r. Fr\u00e5gan \u00e4r om han n\u00e5gonsin haft en v\u00e4rdig kristen diktarkollega, mer \u00e4n Dante. <\/p>\n

Den f\u00f6rsta tryckta utg\u00e5van av Efraims skrifter s\u00e5g dagens ljus i Rom 1732-46. De samlades och blev utgivna av biskopen Yousef Semun Semaani (J S Assemani) 1678-1768 om vilken det ocks\u00e5 ber\u00e4ttas att vid hans hemkomst fr\u00e5n Rom till f\u00f6delsestaden Hasroun (Libanon) talade med sin mor p\u00e5 syrianska. <\/p>\n

Sedan 1950-talet p\u00e5g\u00e5r i Louvain ett utgivningsarbete inom ramen f\u00f6r skriftserien Corpus Scriptorum Christianorum Orientalium. Redan har de allra flesta av Efraims \u00e4kta arbeten hunnit utkomma med text och \u00f6vers\u00e4ttning. Bakom storverket st\u00e5r benediktinern Edmund Beck, som genom denna insats givit alla syriologer ett ov\u00e4rderligt hj\u00e4lpmedel. Mor Efraim gick bort till sin himmelska boning den 9 juni 373 e. Kr. och gravsattes i Dairo Tahtayto i n\u00e4rheten av staden Edessa. <\/p>\n

Det \u00e4r 1700 \u00e5r sedan Mor Efraim (Den heliga andens lyra) f\u00f6ddes och verkade i Nsibin. Webbsiten syriacmusic hedrade minnet av den store l\u00e4rom\u00e4staren genom bildandet av en 60-manna k\u00f6r best\u00e5ende av h\u00e4lften m\u00e4n och h\u00e4lften kvinnor fr\u00e5n hela Stockholms l\u00e4n ackompanjerad av en 6-manna orientalisk orkester. K\u00f6ren, under ledning av Malfono Issa Habil, turnerade runt om i landet. <\/p>\n

\u00c5r 2000 fattade ocks\u00e5 en enad fullm\u00e4ktige under sitt septembersammantr\u00e4de i S\u00f6dert\u00e4lje att d\u00f6pa planen framf\u00f6r S:t Afrems kyrkan vid Klockarv\u00e4gen i Geneta f\u00f6r S:t Afrems Syrerns plan och med det fick syrianerna i S\u00f6dert\u00e4lje kommun sin f\u00f6rsta plats med syrianskt anknytning. <\/p>\n

K\u00e4llor: www.syriacmusic.com; Mor Efraim Syrern, (Fr. Namaan Oussi) Efraim Syriern, Hymnerna om paradiset, Av Sten Hidal Nordisk familjebok \/ 1800-talsutg\u00e5van. 4 (183-184) ARAM nr 8 och 9 \u00e5r 1994-95 sid. 58-67<\/p>\n

Bahro Suryoyo, den 29 juli 2004<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r nu 1700 \u00e5r sedan den store l\u00e4rom\u00e4staren Efraim Syrern, som levde p\u00e5 300-talet, f\u00f6ddes i Nsibin. Efraim Syrern h\u00f6r till den \u00f6sterl\u00e4ndska kyrkans st\u00f6rsta namn.Det \u00e4r nu 1700 \u00e5r sedan den store l\u00e4rom\u00e4staren Efraim Syrern, som levde p\u00e5 300-talet, f\u00f6ddes i Nsibin. Efraim Syrern h\u00f6r till den \u00f6sterl\u00e4ndska kyrkans st\u00f6rsta namn. Efraim med […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2790","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2790","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2790"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2790\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2790"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2790"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2790"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}