{"id":2896,"date":"2007-03-10T18:40:42","date_gmt":"2007-03-10T17:40:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/han-kallades-%c2%94den-helige-andens-harpa%c2%94\/"},"modified":"2007-03-10T18:40:42","modified_gmt":"2007-03-10T17:40:42","slug":"han-kallades-%c2%94den-helige-andens-harpa%c2%94","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/han-kallades-%c2%94den-helige-andens-harpa%c2%94\/","title":{"rendered":"Han kallades \u0094den helige Andens harpa\u0094"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r 1 700 \u00e5r sedan f\u00f6ddes S:t Efraim Syrern, syrisk-ortodoxa kyrkans fr\u00e4msta kyrkofader. Han skrev \u00f6ver tre miljoner versrader och tusentals hymner som inspirerat b\u00e5de Dante och Koranen. Men han startade ocks\u00e5 den f\u00f6rsta kyrkok\u00f6ren f\u00f6r kvinnor som d\u00e4rigenom fick bli delaktiga i kyrkans liturgi.<\/p>\n

S:t Efraim Syrern, eller Mor Afrem Suryoyo som han ocks\u00e5 kallas, \u00e4r syrisk-ortodoxa kyrkans fr\u00e4mste och viktigaste kyrkofader. Men han var ocks\u00e5 poet, retoriker samt musik- och k\u00f6rledare. S:t Efraim Syrern f\u00f6ddes i staden Nisibis \u00e5r 306 e Kr men verkade i Edessa. Han undervisade i bibelvetenskap vid Akademin i Edessa men levde i avskildhet som en eremit utanf\u00f6r staden.<\/p>\n

Han var arameiska spr\u00e5kets fr\u00e4msta och mest produktiva f\u00f6rfattare och anses fortfarande vara syriska kyrkornas fr\u00e4mste hymndiktare. Efter sig l\u00e4mnade han drygt tre miljoner versrader och hymner som fortfarande anv\u00e4nds av b\u00e5de syrisk-ortodoxa, armenier, kopter, syrisk-ortodoxa och grekisk-ortodoxa.
<\/strong><\/p>\n

Hans bidrag till nuvarande gregorianska ortodoxa liturgins utveckling \u00e4r i allra h\u00f6gsta grad fortfarande levande. I Sverige f\u00f6rvaltas hans arv av drygt 70 000 syrisk-ortodoxa kristna, varav en stor del \u00e4r bosatta i S\u00f6dert\u00e4lje. Platsen utanf\u00f6r S:t Afrems kyrka i Geneta kallas sedan 2000 f\u00f6r S:t Afrem Syrerns plan, efter ett beslut i kommunfullm\u00e4ktige. <\/p>\n

1700-\u00e5rsjubileet firas nu \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Bedros Yewno \u00e4r ordf\u00f6rande i Syrianska\/Arameiska Akademiker F\u00f6reningen, som i b\u00f6rjan av december arrangerade den tredje internationella konferensen om S:t Efraim Syrern under 2006 p\u00e5 Stockholms universitet. En \u00f6ppen konferens d\u00e4r 17 forskare fr\u00e5n hela v\u00e4rlden f\u00f6rel\u00e4ste inf\u00f6r cirka 300 deltagare, varav majoriteten var syrianer och maroniter. <\/p>\n

– Han \u00e4r en stor och viktig person inom kyrkan som har p\u00e5verkat v\u00e5r historia v\u00e4ldigt mycket, men vi i dagens unga generation har inte tillr\u00e4cklig kunskap. Den h\u00e4r konferensen har \u00f6ppnat mina \u00f6gon, ber\u00e4ttar Bedros Yevno. <\/p>\n

S:t Efraims betydelse f\u00f6r andra kyrkor \u00e4n den syrisk-ortodoxa \u00f6kade i och med att p\u00e5ven Benedikt XV 1920 upph\u00f6jde S:t Efraim till kyrkol\u00e4rare, \u0094doctor Ecclesiae\u0094, och j\u00e4mst\u00e4lls d\u00e4rmed med teologer som Augustinus och Thomas av Aquino. <\/p>\n

Men \u00e4ven den lutherska kyrkan har influerats av S:t Efraim. Professor Karl-Heinz Kuhlmann vid Evangelische Theologische Faculteit i Leuven, Belgien, har hittat tydliga ber\u00f6ringspunkter mellan S:t Efraim och Martin Luther. <\/p>\n

– Jag vill bygga en bro mellan Mor Afrem (S:t Efraim) och Martin Luther. Hans hymner talade till alla kyrkoriktningar och han \u00e4r den ende store poeten inom kyrkan f\u00f6rutom Dante, ber\u00e4ttar professor Kuhlmann. <\/p>\n

I sitt kanske mest k\u00e4nda verk \u0094Hymner om paradiset\u0094, och som ocks\u00e5 \u00f6versatts till svenska, skriver S:t Efraim om den eviga eskatologiska fr\u00e5gan; Hur kan en kristen genom sin fria vilja v\u00e4xa i enhet med Gud genom den helige Ande? Professor Kuhlmann har tittat p\u00e5 hur Luther, speciellt i katekesen, som i f\u00f6rklaringen av Den tredje artikeln i den apostoliska trosbek\u00e4nnelsen hanterar helgelse som en livsl\u00e5ng aktivitet p\u00e5 v\u00e4g mot att se Gud i n\u00e4sta tillvaro. <\/p>\n

S:t Efraims poesi best\u00e5r b\u00e5de av hymner och av vershomilier. \u0094Hymnerna om Paradiset\u0094 (Artos, 1982) finns \u00f6versatt till svenska av Hidal, professor i bibelvetenskap vid Lunds universitet, som ocks\u00e5 skrev sin doktorsavhandling om S:t Efraim. \u0094Hymnerna om Paradiset\u0094 l\u00e4r ha inspirerat b\u00e5de Dante och Koranen. <\/p>\n

I en kommentar till sin \u00f6vers\u00e4ttning av \u0094Hymnerna om paradiset\u0094 skriver Sten Hidal f\u00f6ljande. \u0094Om likheterna mellan Efraim och Koranen i huvudsak ligger p\u00e5 ett id\u00e9historiskt plan, best\u00e5r likheten mellan Efraim och Dante p\u00e5 ett konstn\u00e4rligt plan. B\u00e5da \u00e4r de suver\u00e4na skalder, som st\u00e4ller sin konst i den kristna trons tj\u00e4nst. B\u00e5da \u00e4r de till br\u00e4dden fyllda med bibelkunskap och den kyrkliga traditionen, men det \u00e4r inget som tynger deras verk. B\u00e5da visar vad konstn\u00e4rer kan utr\u00e4tta, n\u00e4r de gripes av inspiration fr\u00e5n den osynliga v\u00e4rlden.\u0094 <\/p>\n

Som f\u00f6rnyare av kyrklig liturgi och k\u00f6rtradition innesl\u00f6t S:t Efraim \u00e4ven kvinnorna. Gunilla Togan fr\u00e5n Norrk\u00f6ping, tidigare ordf\u00f6rande i syrisk-ortodoxa kyrkans ungdomsf\u00f6rbund, \u00e4r en av eldsj\u00e4larna bakom Syrisk-ortodoxa ungdomsf\u00f6rbundet \u00e5rliga k\u00f6rturnering som ska lyfta fram k\u00f6rverksamheten i Sverige. Hon vittnar om att S:t Efraims hymner sjungs fortfarande och \u00e4lskas \u00e4ven av den unga generationen. <\/p>\n

– V\u00e5r tro \u00e4r en stor del av v\u00e5r identitet och han har l\u00e4mnat efter sig ett arv som vi \u00e4r stolta \u00f6ver. Han skrev otroligt vackra hymner genom att leka med ord och skriva vackra rim, ber\u00e4ttar Gunilla Togan. S:t Efraim kallades \u00e4ven \u0094den helige Andens harpa\u0094. Ett av S:t Efraims viktigaste bidrag var att grunda den f\u00f6rsta kvinnliga k\u00f6ren, vilket var revolutionerande inom kyrkan, ber\u00e4ttar Gunilla Togan . <\/p>\n

– Att han grundade kvinnok\u00f6rer i kyrkan \u00e4r n\u00e5got helt unikt. Kvinnan hade ingen roll i kyrkan p\u00e5 den tiden men genom k\u00f6ren fick hon delta i liturgin p\u00e5 ett annat s\u00e4tt och gav henne m\u00f6jlighet att uttrycka sig i gudstj\u00e4nsten. Detta lever vidare \u00e4n i dag. <\/p>\n

L\u00e4s hela den sp\u00e4nnande artikeln i kristna tidningen Dagen. <\/a><\/font><\/p>\n

Publiceringsdatum: 2006-12-21<\/p>\n

\/Marie Starck<\/p>\n

Tidningen Dagen<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r 1 700 \u00e5r sedan f\u00f6ddes S:t Efraim Syrern, syrisk-ortodoxa kyrkans fr\u00e4msta kyrkofader. Han skrev \u00f6ver tre miljoner versrader och tusentals hymner som inspirerat b\u00e5de Dante och Koranen. Men han startade ocks\u00e5 den f\u00f6rsta kyrkok\u00f6ren f\u00f6r kvinnor som d\u00e4rigenom fick bli delaktiga i kyrkans liturgi. S:t Efraim Syrern, eller Mor Afrem Suryoyo som han ocks\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2896","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2896","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2896"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2896\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2896"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2896"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2896"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}