{"id":2919,"date":"2007-05-14T00:09:38","date_gmt":"2007-05-13T22:09:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/barndop-i-den-syrisk-ortodox-kyrkan\/"},"modified":"2007-05-14T00:09:38","modified_gmt":"2007-05-13T22:09:38","slug":"barndop-i-den-syrisk-ortodox-kyrkan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/barndop-i-den-syrisk-ortodox-kyrkan\/","title":{"rendered":"Barndop i den Syrisk Ortodox Kyrkan"},"content":{"rendered":"

Br\u00f6der och systrar i Kristus, denna artikel kommer att handla om n\u00e5got mycket grundl\u00e4ggande i det kristna livet \u0096 dopet. Ibland p\u00e5verkas Syrisk-Ortodoxa ungdomar av andra kristna personer och kyrkor, vilket ibland kan vara positivt, men ibland ocks\u00e5 negativt. Denna punkt \u00e4r ett exempel hur andra kristna har haft en negativ p\u00e5verkan p\u00e5 ungdomarna. Det handlar om barndop och om det \u00e4r giltigt eller inte.
Fr\u00e5gan kommer oftast fr\u00e5n v\u00e5ra protestantiska br\u00f6der, pingstkyrkan och har orsakat f\u00f6rvirring ibland vissa av v\u00e5ra ungdomar.<\/strong><\/p>\n

Avsikten med denna artikel \u00e4r att f\u00f6rsvara barndopet som ett heligt och giltigt sakrament. Vi ska enkelt och kort bevisa att denna \u0094tradition\u0094 kommer fr\u00e5n Apostlarna sj\u00e4lva och att b\u00e5de Heliga Bibeln och andra viktiga kyrkliga dokument bevisar detta: <\/p>\n

De argument som v\u00e5ra protestantiska br\u00f6der har \u00e4r att Jesus s\u00e4ger att: \u0094g\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r ut och g\u00f6r alla folk till l\u00e4rjungar. D\u00f6p dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn och l\u00e4r dem att h\u00e5lla allt vad jag har befallt er.\u0094 (Mat 28:19). De menar att man m\u00e5ste vara troende f\u00f6re dopet och eftersom barn inte kan tro (efter vad pingstv\u00e4nnerna menar vara tro) s\u00e5 kan inte heller barn d\u00f6pas. <\/p>\n

Att tolka dessa ord fr\u00e5n v\u00e5r Herre, Jesus p\u00e5 detta s\u00e4tt \u00e4r enligt kyrkans tradition ett missf\u00f6rst\u00e5nd. Vi m\u00e5ste komma ih\u00e5g att Jesus sa detta till sina egna l\u00e4rjungar som skulle g\u00e5 ut till v\u00e4rlden och f\u00f6rkunna evangeliet, men Han sa de INTE till m\u00e4nniskor som redan var kristna och levde i familjer. Detta m\u00e5ste vi f\u00f6rst\u00e5 innan vi drar n\u00e5gra slutsatser av v\u00e5r Herres ord. Jesus gjorde en skillnad mellan kristna och icke kristna, men INTE mellan vuxna och barn. <\/p>\n

Jesus s\u00e4ger sj\u00e4lv att: \u0094L\u00e5t barnen komma till mig. Himmelriket tillh\u00f6r s\u00e5dana\u0094 (Mat 19:14). En tysk professor, Joachim Jeremias, som har skrivit en vetenskaplig unders\u00f6kning om barndopet under de f\u00f6rsta 400-\u00e5rhundradena skriver: \u0094Nya Testamentet \u00e4r skrivet utifr\u00e5n en missionssituation. Det b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r inte \u00f6verraska oss, n\u00e4r vi till att b\u00f6rja med m\u00e5ste fastsl\u00e5, att samtliga st\u00e4llen i Nya Testamentet som avser dopet h\u00e4nf\u00f6r sig till \u00f6verg\u00e5ngs dop (d.v.s. icke-kristna som blir kristna)\u0094 (Barndopet under de f\u00f6rsta 400-\u00e5rhundradena, sid. 13). N\u00e4r vi nu gjort detta klart f\u00f6r oss, kan vi g\u00e5 vidare med att bevisa barndopets giltighet. <\/p>\n

Lyssna p\u00e5 dessa ord fr\u00e5n aposteln Paulus: \u0094Stefanas familj (egentligen hus) har jag ocks\u00e5 d\u00f6pt\u0094 (1 Kor 1:16). Varf\u00f6r detta \u00e4r s\u00e5 viktigt, ska vi nu titta n\u00e4rmare p\u00e5. Det ord som vi ska titta n\u00e4rmare p\u00e5 \u00e4r hus \u0096 grekiska oikos \u0096 som ibland ocks\u00e5 \u00f6vers\u00e4tts \u0094familj\u0094. Joachim Jeremias sammanfattar: \u0094Begreppet hus \u0094oikos\u0094 har samma inneb\u00f6rd som i det gamla testamentet, det vill s\u00e4ga det omfattar sp\u00e4dbarn. Sj\u00e4lvklart inneb\u00e4r det inte att varje g\u00e5ng det talas om dop av hela \u0094hus\u0094, att sp\u00e4dbarn verkligen fanns i dessa familjer. Men det som d\u00e4remot g\u00e4ller \u00e4r att Paulus och Lukas skulle aldrig kunnat anv\u00e4nda \u0094oikos\u0094 om de hade velat s\u00e4ga att bara vuxna fick d\u00f6pas\u0094 (ibid. 16). <\/p>\n

Andra exempel fr\u00e5n Bibeln \u00e4r: <\/p>\n

Lydia. \u0094Och Herren \u00f6ppnade hennes hj\u00e4rta s\u00e5 att hon tog till sig det som Paulus predikade. N\u00e4r hon och alla i hennes familj hade blivit d\u00f6pta\u0085\u0094 (Apostlag\u00e4rningarna 16:14-15) <\/p>\n

F\u00e5ngvakten. \u0094Och han (f\u00e5ngvaktaren) och de som h\u00f6rde till hans familj d\u00f6ptes genast\u0094 (Apostlag\u00e4rningarna 16:33). <\/p>\n

Vi har allts\u00e5 minst 3 exempel fr\u00e5n Bibeln som st\u00f6der barndopet. F\u00f6r att ge ytterligare st\u00f6d kan vi citera Aposteln Petrus ord: \u0094Omv\u00e4nd er och l\u00e5t er alla d\u00f6pas i Jesu Kristi namn, s\u00e5 att era synder blir f\u00f6rl\u00e5tna. D\u00e5 skall ni f\u00e5 den Helige Ande som g\u00e5va. Ty er g\u00e4ller l\u00f6ftet och era barn och alla dem som \u00e4r l\u00e5ngt borta, s\u00e5 m\u00e5nga som Herren v\u00e5r Gud kallar\u0094 (Apostlag\u00e4rningarna 2:38-39). <\/p>\n

Slutligen kan vi h\u00e4nvisa till ett mycket vikigt dokument fr\u00e5n fornkyrkan: \u0094Den apostoliska traditionen\u0094, skriven av Hippolytos av Rom. Innan vi citerar Hippolytos ord m\u00e5ste vi f\u00f6rst klarg\u00f6ra vem han \u00e4r. Hippolytos var en pr\u00e4st (och senare p\u00e5ve) i Rom under 200-talet. Han var en l\u00e4rjunge till Ireneaus av Lyon, en biskop som kommer att presenteras n\u00e4rmare vid ett senare tillf\u00e4lle. Ireneaus var i sin tur l\u00e4rjunge till Polykarpos och Polykarpos var aposteln Johannes l\u00e4rjunge. Allts\u00e5 blir ledet fr\u00e5n Jesus Kristus s\u00e5 h\u00e4r: Jesus -> Aposteln Johannes -> Polykarpus -> Ireneaus av Lyon -> Hippolytos. <\/p>\n

Hippolytos skriver: \u0094\u0085Vi har, drivna av k\u00e4rlek till alla helgonen, kommit fram till traditionens v\u00e4sen, som \u00e4r den r\u00e4tta f\u00f6r kyrkan. Detta \u00e4r s\u00e5 f\u00f6r att de som \u00e4r informerade ska kunna bevara den tradition som funnits tills nu, enligt den f\u00f6rklaring vi ger den och s\u00e5 att andra ska kunna bli uppbyggda genom den\u0085\u0094 (Den apostoliska traditionen, 1:2-3) <\/p>\n

Vidare skriver Hippolytos om de som skall d\u00f6pas: \u0094\u0085 Barnen skall d\u00f6pas f\u00f6rst. Alla av barnen som kan svara (p\u00e5 biskopens fr\u00e5gor), l\u00e5t dem svara. Om det finns n\u00e5got barn som inte kan svara f\u00f6r sig sj\u00e4lv, l\u00e5t f\u00f6r\u00e4ldrarna eller n\u00e5gon annan i familjen svara ist\u00e4llet f\u00f6r dem\u0085\u0094 (Ibid. 21:4). <\/p>\n

Fader Caesarius, docent i Nya testamentet och abbot vid \u00d6stanb\u00e4cks kloster, skriver ocks\u00e5: \u0094Ett argument som anknyter till den tydligt t\u00e4nkta st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande tron hos Hippolytos n\u00e4r der g\u00e4ller barnen som d\u00f6ps \u00e4r Mk 2:1-12 med parr. Den lame f\u00e5r tydligt dopets g\u00e5va – syndernas f\u00f6rl\u00e5telse (jfr Nicenska trosbek\u00e4nnelsen) – pga v\u00e4nnernas tro – ingenting st\u00e5r om hans egen!\u0094 <\/p>\n

F\u00f6r att slutgiltigt besvara fr\u00e5gan om barndop \u00e4r ok eller inte, citerar jag Origenes (200-talet), en teolog fr\u00e5n Alexandria. \u0094Kyrkan har mottagit traditionen (att d\u00f6pa barn) av apostlarna\u0094 (Barndopet under de f\u00f6rsta 400-\u00e5rhundrandena, sid. 51). <\/p>\n

Nu har vi allts\u00e5 sett att barndop \u00e4r giltigt och att Bibeln och andra tidiga kristna dokument uppmanar oss till att d\u00f6pa barn. Men en viktig sak som kanske hamnar i skymundan i v\u00e5ra dagar \u00e4r det krav som gudfader \/ gudmoder har inf\u00f6r Gud. Det \u00e4r en mycket viktig och helig uppgift att vara dop fadder och alla som \u00e4r det m\u00e5ste fr\u00e5ga sig sj\u00e4lv om han\/hon har gjort allt f\u00f6r att uppfylla denna heliga uppgift. <\/p>\n

L\u00e5t oss aldrig gl\u00f6mma bort Jesu barmh\u00e4rtighet och l\u00e5ta Hans k\u00e4rlek, som vi tar emot genom sakramenten, f\u00f6rvandla v\u00e5ra liv. <\/p>\n

\u0094D\u00e5 ni allts\u00e5 har uppst\u00e5tt med Kristus (i dopet), s\u00f6k d\u00e5 det som \u00e4r d\u00e4r ovan, d\u00e4r Kristus sitter p\u00e5 Guds h\u00f6gra sida. T\u00e4nk p\u00e5 det som \u00e4r ovan, inte p\u00e5 det som \u00e4r p\u00e5 jorden\u0085 D\u00f6da d\u00e4rf\u00f6r era beg\u00e4r som h\u00f6r jorden till: otukt, orenhet, lidelse, lusta och girighet\u0085 Kl\u00e4 er d\u00e4rf\u00f6r som Guds utvalda, heliga och \u00e4lskade i innerlig barmh\u00e4rtighet, godhet, \u00f6dmjukhet, mildhet och t\u00e5lamod\u0085 \u00d6verallt detta skall ni kl\u00e4 er i k\u00e4rleken, som binder samman till en fullkomlig enhet\u0094 (Kolosserbrevet 3:1-14) <\/p>\n

K\u00e4llor: – Barndopet under de f\u00f6rsta 400-\u00e5rhundradena, Joachim Jeremias, EFS-f\u00f6rlaget, 1959 \u0096 Originalet: Die Kindertaufe in den ersten vier Jahrhunderten, Vandenhoeck & Ruprecht, G\u00f6ttingen, 1958)
– The Apostolic Tradition of Hippolytus of Rome,
www.bombaxo.com\/hippolytus.html; fr\u00e5n b\u00f6ckerna: La tradition Apostolique: Sources Chretiennes, 11 bis. Paris, Editions du Cerf, 1984 och Gregory Dix (The treatise on the Apostolic tradition of St. Hippolytus of Rome, Bishop and Martyr. London: Alban Press, 1992
– Den Heliga Bibeln, Folkbibeln.
– Fader Caesarius, Benediktin abbot i \u00d6stanb\u00e4cks kloster, Sala.<\/p>\n

Religionsutskottet<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Br\u00f6der och systrar i Kristus, denna artikel kommer att handla om n\u00e5got mycket grundl\u00e4ggande i det kristna livet \u0096 dopet. Ibland p\u00e5verkas Syrisk-Ortodoxa ungdomar av andra kristna personer och kyrkor, vilket ibland kan vara positivt, men ibland ocks\u00e5 negativt. Denna punkt \u00e4r ett exempel hur andra kristna har haft en negativ p\u00e5verkan p\u00e5 ungdomarna. Det […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2919","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2919","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2919"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2919\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2919"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2919"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2919"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}