{"id":2920,"date":"2007-05-16T23:49:54","date_gmt":"2007-05-16T21:49:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/st-athanasios-st-baselios\/"},"modified":"2007-05-16T23:49:54","modified_gmt":"2007-05-16T21:49:54","slug":"st-athanasios-st-baselios","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/st-athanasios-st-baselios\/","title":{"rendered":"S:t Athanasios & S:t Baselios"},"content":{"rendered":"

Det var i Jerusalem allt b\u00f6rjade. D\u00e4r f\u00f6ddes den kristna kyrkan, d\u00e4r formades hennes f\u00f6rsta ansikte. Den gemenskap som tog gestalt bland de som levt tillsammans med Jesus av Nasaret, h\u00e4nf\u00f6rts av hans ord, utmanats av hans liv, sett honom f\u00f6ras bort f\u00f6r att korsf\u00e4stas, f\u00f6rtvivlat vid hans d\u00f6d, f\u00f6r att m\u00f6ta honom uppst\u00e5nden p\u00e5 den tredje dagen, utm\u00e4rktes av den genomgripande k\u00e4rlek och \u00f6ver l\u00e5telse \u00e5t varandra. Det var en gemenskap som chockerade och attraherade.<\/p>\n

Idag, tjugo \u00e5rhundraden senare, har kyrkan uppfyllt jorden. Kyrkofolken har en sak gemensamt: fr\u00e4lsningen, genom fr\u00e4lsaren, genom Ordet som blev k\u00f6tt, genom Herren Jesus Kristus. Kyrkan tillh\u00f6r honom, uppfylld av hans n\u00e4rvaro, levandegjord av hans ande, f\u00e4rdad mot himlen, dit hon tillh\u00f6r. Av den anledningen l\u00e4ser vi om v\u00e5ra kyrkof\u00e4der, om deras liv med Jesus, om deras f\u00e4rd mot himlen.
<\/strong><\/p>\n

S:t ATHANASIOS AV ALEXANDRIA (ca 296 \u0096 373). <\/b> <\/p>\n

F\u00e5 kyrkof\u00e4der har haft s\u00e5 stor p\u00e5verkan inom tv\u00e5 olika teologiska omr\u00e5den som S:t Athanasios av Alexandria. Han f\u00f6ddes omkring \u00e5r 296 i Alexandria, Egypten, och fick tidigt den d\u00e5varande biskopen av Alexandria, Alexanders, \u00f6gon p\u00e5 sig. En ber\u00e4ttelse finns bevarad i Eusebius (biskop av Caesarea) kyrkohistoria (I, XIV). D\u00e4r s\u00e4gs att Biskop Alexander hade bjudit in till frukost i sitt residens. Medan biskopen v\u00e4ntar p\u00e5 g\u00e4sterna, tittar han ut genom f\u00f6nstret. Utanf\u00f6r st\u00e5r n\u00e5gra barn och leker. Biskopen ser att det inte \u00e4r vilken lek som helst, utan barnen imiterar dopritualen. Biskopen beslutar sig f\u00f6r att kalla in barnen till sig. Det visar sig att den person som \u0094lekt\u0094 biskop, inte var n\u00e5gon annan \u00e4n lille S:t Athanasios sj\u00e4lv. Biskop Alexander beslutar att l\u00e5ta S:t Athanasios och hans lekkamrater f\u00f6rberedas f\u00f6r en framtida tj\u00e4nst i kyrkan. <\/p>\n

S:t Athanasios var mycket l\u00e4ttl\u00e4rd och det dr\u00f6jde inte l\u00e4nge innan han blev Biskop Alexanders h\u00f6gra hand. D\u00e5 S:t Athanasios \u00e4nnu var diakon, h\u00f6lls det f\u00f6rsta och ekumeniska kyrkom\u00f6tet i Nicaea \u00e5r 325. S:t Athanasios, vid denna tid mycket v\u00e4lutbildad, var en av de ivrigaste f\u00f6rsvararna av den grekiska termen \u0094homoousios\u0094 i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Jesus och Gud, Fadern. Homoousios betyder \u0094av samma v\u00e4sen\u0094 och var mycket viktig f\u00f6r att bek\u00e4mpa den villol\u00e4ra som b\u00f6rjade spridas fr\u00e5n pr\u00e4sten Arius. Arius f\u00f6rnekade Jesu gudom och vilseledde m\u00e5nga troende bort fr\u00e5n den tidiga kristna bek\u00e4nnelsen att \u0094Jesus \u00e4r Herren\u0094 (Filipperbrevet 2:11) allts\u00e5 att Jesus \u00e4r Gud. Jesus sa ju sj\u00e4lv att Han var \u0094ett med Fadern\u0094 (Johannesevangeliet 10:30) och detta m\u00e5ste till varje pris f\u00f6rsvaras och bekr\u00e4ftas. S:t Athanasios menade att om Jesus inte var Gud, var m\u00e4nskligheten f\u00f6rlorad. Bara Gud kunde r\u00e4dda m\u00e4nskligheten fr\u00e5n dj\u00e4vulen och slaveriet under synden och d\u00f6den. Bara Gud kunde hela det gap som fanns mellan m\u00e4nniskan och Gud. D\u00e4rf\u00f6r var och \u00e4r Jesu gudom n\u00e5got Soteriologiskt (Soteorologi = l\u00e4ran om fr\u00e4lsningen). <\/p>\n

En annan mycket viktig \u0094g\u00e5va\u0094 S:t Athanasios gav till kyrkan var att slutgiltigt fastst\u00e4lla vilka skrifter som skulle innefattas i det Nya Testamentet. H\u00e4r \u00e4r inte r\u00e4tta platsen att redog\u00f6ra den exakta historien om hur kyrkan best\u00e4mde Nya Testamentets kanon, men att det bara var 4 giltiga evangelier hade redan Ireneaus av Lyon (l\u00e4rjunge till aposteln Johannes l\u00e4rjunge Polykarpos) fastslagit \u00f6ver 150 \u00e5r tidigare och alla visste egentligen vilka skrifter som var \u00e4kta och vilka som var falska. Men S:t Athanasios skrev i ett p\u00e5skbrev \u00e5r 367 exakt vilka 27 b\u00f6cker som r\u00e4knades tillh\u00f6ra det Nya Testamentet och skrivna av apostlarna eller apostlarnas l\u00e4rjungar. Dessa 27 \u0094b\u00f6cker\u0094 (Bibel betyder egentligen b\u00f6ckernas bok) \u00e4r exakt de samma vi har i v\u00e5r Nya Testamente idag. <\/p>\n

S:t Athanasios var \u00e4ven god v\u00e4n med S:t Antonius, munkarnas fader, och skrev en bok om hans liv. Andra viktiga skrifter S:t Athanasios f\u00f6rfattade \u00e4r: \u0094Mot Hedningarna\u0094 och \u0094Om inkarnationen\u0094. <\/p>\n

S:t Athanasios var den 20:e patriarken av Alexandria och hans reliker finns i St. Markus katedralen i Kairo, Egypten. S:t Athanasios dog den 2 maj 373. I den koptiska och katolska kyrkan firar man minnet av S:t Athanasios den 2:a maj, inom de andra Ortodoxa kyrkorna firar man S:t Athanasios den 18:e januari. <\/p>\n

\u0094Om n\u00e5gon vill se Gud som till sin natur \u00e4r osynlig och inte alls synlig, s\u00e5 kan han fatta och k\u00e4nna honom genom hans verk. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det med den som i sitt sinne vill se Kristus. Han kan g\u00f6ra det genom att se p\u00e5 hans g\u00e4rningar i kroppen och pr\u00f6va om de \u00e4r m\u00e4nskliga eller av Gud. Om de \u00e4r m\u00e4nskliga kan han le \u00e5t dem, men om han k\u00e4nner igen dem som gudomliga och inte m\u00e4nskliga d\u00e5 ler han inte \u00e5t det som inte f\u00e5r h\u00e5nas. Han blir desto mer h\u00e4pen \u00f6ver att det gudomliga blir uppenbarat f\u00f6r oss genom n\u00e5got s\u00e5 enkelt, att od\u00f6dligheten har n\u00e5tt alla genom d\u00f6den, att allas f\u00f6rsyn har blivit k\u00e4nd genom Ordets m\u00e4nniskoblivande och att dess anf\u00f6rare och skapare \u00e4r sj\u00e4lva Guds ord. Han blev m\u00e4nniska f\u00f6r att vi skulle bli gudomliggjorda och han framtr\u00e4dde i en kropp f\u00f6r att vi skulle f\u00e5 en aning om den osynlige Fadern. Han utstod h\u00e5n fr\u00e5n m\u00e4nniskor f\u00f6r att vi skulle \u00e4rva of\u00f6rg\u00e4nglighet. Sj\u00e4lv led han ingen skada, o\u00e5tkomlig f\u00f6r lidande och of\u00f6rg\u00e4nglig s\u00e5som sj\u00e4lva Ordet och Gud. Men de lidande m\u00e4nniskorna, f\u00f6r vars skull han utstod allt detta, dem skyddade och r\u00e4ddade han i sin egen frihet fr\u00e5n lidande\u0085\u0094 (Om Inkarnationen, 54:1.-3) <\/p>\n

M\u00e5 Hans b\u00f6ner vara med oss alla, amin. <\/p>\n

K\u00e4llor: – Den Heliga Bibeln, Folkbibeln – Mot Hedningarna och Om Inkarnationen, Athanasios av Alexandria, Artos & Normas bokf\u00f6rlag, 2006. – http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Athanasius_of_Alexandria; http:\/\/www.newadvent.org\/cathen\/02035a.htm <\/p>\n<\/p>\n

S:t BASELIOS AV CAESAREA (ca 330- 379)<\/b> <\/p>\n

I v\u00e5r artikelserie om kyrkf\u00e4derna har turen nu kommit till S:t Basileios av Caesarea. S:t Basileios f\u00f6ddes omkring \u00e5r 329 i Caesarea (nuvarande Kayseri i Turkiet). Han tillh\u00f6rde en f\u00f6rn\u00e4m och bildad familj, kristen sedan tv\u00e5 generationer tillbaka. S:t Basileios hade tio syskon, av dessa tio \u00e4r \u00e4ven Makrina, Gregorius av Nyssa och Peter av Sebaste kanoniserade helgon av den ortodoxa kyrkan. S:t Basileios mor, Emeli, och mormor, Makrina den \u00e4ldre, \u00e4r ocks\u00e5 kanoniserade helgon. B\u00e5de Gregorius och Peter blev biskopar, precis som S:t Basileios. <\/p>\n

S:t Basileios blev uppfostrad av sin fromma mormor, Makrina, och i sin ungdom besl\u00f6t S:t Basileios sig f\u00f6r att studera i Konstantinopel och senare \u00e4ven i Athen. D\u00e4r kom han i kontakt med Gregorius Nazianos, \u00e4ven kallad Gregorius teologen, och fick en innerlig v\u00e4nskap med honom. S:t Basileios, hans bror Gregorius av Nyssa och Gregorius Nazianos kallas \u00e4ven f\u00f6r de \u0094kappadokiska f\u00e4derna\u0094, inte minst tack vare deras stora inflytande och andliga disciplin. Efter sina studier i Athen valde S:t Basileios att g\u00f6ra en \u0094studieresa\u0094 till Syrien, Israel\/Palestina och Egypten, d\u00e4r han tr\u00e4ffade och samtalade med m\u00e5nga ber\u00f6mda asketer och eremiter. Detta ledde i sin tur S:t Basileios in p\u00e5 asketernas och eremiternas v\u00e4g och \u00e4nnu inte 30 \u00e5r fyllda, drog S:t Basileios sig tillbaka i b\u00f6n och askes <\/p>\n

Dock var S:t Basileios alldeles f\u00f6r handlingskraftig och aktiv till sin natur f\u00f6r att stanna kvar i \u00f6knen. 365 vigdes S:t Basileios till pr\u00e4st i Caesarea, inte minst f\u00f6r att k\u00e4mpa mot Arianernas villol\u00e4ra som fortfarande var stark. Han blev den gamle biskop Eusebius h\u00f6gra hand och n\u00e4r Eusebius dog, var det inte mer \u00e4n naturligt att just S:t Basileios blev den nye biskopen. D\u00e5varande kejsaren Valens hyllade Arius villol\u00e4ra och ville tvinga alla biskopar inom det bysantinska riket att skriva under ett beslut som gynnade just arianismen. S:t Basileios fick nu ta rollen som ledare i motst\u00e5ndsr\u00f6relsen mot kejsaren och v\u00e4grade att skriva under allt som han uppfattade som kompromisser med den kristna tron. \u00c4ven fast Valens visade S:t Basileios den landsf\u00f6rvisningsorder som skulle tr\u00e4da i kraft om han v\u00e4grade signera kejsarens dokument, h\u00f6ll S:t Basileios fast vid den Nicenska trosbek\u00e4nnelsen. Det hela slutade med att kejsaren fick b\u00f6ja sig och ins\u00e5g att S:t Basileios var en Gudsman och ingen att br\u00e5ka med. Till en av kejsarens m\u00e4n, som blivit h\u00e4pen \u00f6ver S:t Basileios motst\u00e5ndskraft, sa S:t Basileios: \u0094Kanske \u00e4r det s\u00e5 att du aldrig tr\u00e4ffat en riktig biskop f\u00f6rut.\u0094 <\/p>\n

S:t Basileios st\u00e4rkte banden mellan \u00f6st- och v\u00e4stkyrkan, inte minst f\u00f6r att beskydda kyrkan mot arianismen. Ett annat k\u00e4nnetecken f\u00f6r S:t Basileios \u00e4r hans k\u00e4rlek till de fattiga och sjuka. Han uppr\u00e4ttade sjukhus, hem f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa barn, spet\u00e4lske hem m.m. i sin hemstad Caesarea och uppmanade andra biskopar att f\u00f6lja hans exempel. <\/p>\n

S:t Basileios dog i unga \u00e5r, ca 50 \u00e5r gammal, den 1:a januari 379. Hans h\u00e5rda livsf\u00f6ring med str\u00e4ng fasta tillsammans med en besv\u00e4rande leversjukdom gjorde honom kroppsligt svag \u0096 men han lyste i Anden. <\/p>\n

N\u00e5gra viktiga skrifter som han f\u00f6rfattat \u00e4r \u0094Om den Helige Ande\u0094 och predikosamlingen \u0094Om skapelsen\u0094 (p\u00e5 grekiska Hexaemeron). <\/p>\n

Den syrisk-ortodoxa kyrkan firar S:t Basileios den 1: a januari, denna dag firas han \u00e4ven inom den Romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna i hela v\u00e4rlden. <\/p>\n

\u0094Men innan n\u00e5got av de synliga tingen existerade, hade Gud beslutat och satt i verket att bringa det som \u00e4nnu inte fanns till att existera. Samtidigt som han utt\u00e4nkte, hurudan v\u00e4rlden skulle te sig, frambragte Han tillsammans med formen den materia som skulle harmonisera med den. F\u00f6r himlen best\u00e4mde Han en natur som passade den, och till grund f\u00f6r jordens gestalt lade Han den f\u00f6r henne egna och tillb\u00f6rliga substansen. Eld, vatten och luft formade Han som Han ville och l\u00e4t tingen komma till s\u00e5som vars och ens best\u00e4mmelse kr\u00e4vde. Och hela den av s\u00e5 skilda delar best\u00e5enden v\u00e4rlden sammanband Han t\u00e4tt genom en lag av ouppl\u00f6slig v\u00e4nskap i en gemenskap och harmoni, s\u00e5 att t o m de rumsligen fr\u00e5n varandra mest skilda tingen tycktes vara f\u00f6renade i endr\u00e4kt. M\u00e5 d\u00e5 dessa m\u00e4nniskor sluta med sina fabelaktiga p\u00e5hitt, de som trots sina egna resonemangs svaghet g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att kunna m\u00e4ta en f\u00f6r v\u00e5rt f\u00f6rst\u00e5nd ofattbar och av m\u00e4nsklig tunga outtalbar makt.\u0094 (Hexaemeron, Homilia II, 2). <\/p>\n

M\u00e5 Hans b\u00f6ner vara med oss alla, amin <\/p>\n

K\u00e4llor: – Den Heliga Bibeln, Folkbibeln – Hexaemeron, Nio homilier om skapelsen av Basilius den Store, \u00d6vers\u00e4ttning av Stig Y. Rudberg, Artos bokf\u00f6rlag, 1998 – http:\/\/orthodoxwiki.org\/Basil_the_Great<\/p>\n

Religionsutskottet<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det var i Jerusalem allt b\u00f6rjade. D\u00e4r f\u00f6ddes den kristna kyrkan, d\u00e4r formades hennes f\u00f6rsta ansikte. Den gemenskap som tog gestalt bland de som levt tillsammans med Jesus av Nasaret, h\u00e4nf\u00f6rts av hans ord, utmanats av hans liv, sett honom f\u00f6ras bort f\u00f6r att korsf\u00e4stas, f\u00f6rtvivlat vid hans d\u00f6d, f\u00f6r att m\u00f6ta honom uppst\u00e5nden p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2920","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2920","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2920"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2920\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2920"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2920"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2920"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}