{"id":2959,"date":"2007-11-20T20:34:27","date_gmt":"2007-11-20T19:34:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/bibelkunskap-%c2%96-kthobo-qadisho-del-i-ii-iii\/"},"modified":"2007-11-20T20:34:27","modified_gmt":"2007-11-20T19:34:27","slug":"bibelkunskap-%c2%96-kthobo-qadisho-del-i-ii-iii","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/bibelkunskap-%c2%96-kthobo-qadisho-del-i-ii-iii\/","title":{"rendered":"Bibelkunskap \u0096 Kthobo Qadisho (Del I II III)"},"content":{"rendered":"

Del I<\/p>\n

\u0094F\u00f6rst\u00e5r du vad du l\u00e4ser\u0094 Mannen svarade: \u0094hur skulle jag kunna det om inte n\u00e5gon v\u00e4gleder mig?\u0094 (Apostlag\u00e4rningarna 8:30-31).<\/p>\n

Vi beh\u00f6ver alla v\u00e4gledning inf\u00f6r l\u00e4sandet av Guds Ord. M\u00e5nga av v\u00e5ra ungdomar har \u00e4nnu inte insett rikedomen i Guds Ord, d\u00e4rf\u00f6r kommer vi nu att f\u00f6rs\u00f6ka ge en enkel introduktion till hur vi g\u00f6r Bibell\u00e4sningen till en naturlig del i vardagen.
<\/strong><\/p>\n

Liksom allt annat man l\u00e4r sig, s\u00e5 m\u00e5ste man b\u00f6rja fr\u00e5n grunden med Bibeln och b\u00f6rja med det l\u00e4ttaste f\u00f6r att sedan \u0096 med Guds N\u00e5d och kraft \u0096 v\u00e4xa i f\u00f6rst\u00e5nd och kunskap. Om vi inte har grundl\u00e4ggande kunskap om Guds Ord, kommer v\u00e5rat liv aldrig att kunna v\u00e4xa och bli till v\u00e4lsignelse p\u00e5 det s\u00e4tt som Gud vill att det skall bli. <\/p>\n

\u0094Jag vet vilka tankar jag har f\u00f6r er, s\u00e4ger HERREN, n\u00e4mligen fridens tankar och inte of\u00e4rdens f\u00f6r att ge er en framtid och ett hopp. Ni skall kalla p\u00e5 mig och koma och be till mig och jag skall h\u00f6ra er. Ni skall s\u00f6ka mig och ni skall ocks\u00e5 finna mig och ni s\u00f6ker mig av hela ert hj\u00e4rta\u0094 (Jeremia 29:11-13). <\/p>\n

En bra grund \u00e4r f\u00f6rst att avs\u00e4tta tid varje dag f\u00f6r morgon b\u00f6n och kv\u00e4lls b\u00f6n. Givetvis \u00e4r det grundl\u00e4ggande att g\u00e5 till kyrkan varje s\u00f6ndag och delta i kyrkans gemensamma b\u00f6netider \u0096 slotho dsafro (morgon b\u00f6n) och slotho dramsho (kv\u00e4lls b\u00f6n) \u0096 men f\u00f6rutom detta beh\u00f6ver vi som enskilda kristna tid med v\u00e5r Gud. Gl\u00e4djek\u00e4llan \u00e4r en bra b\u00f6rjan f\u00f6r den som k\u00e4nner att han\/hon vill f\u00e5 en rutin i sin b\u00f6n. D\u00e4r finns allt du beh\u00f6ver f\u00f6r att be en morgon b\u00f6n och en kv\u00e4lls b\u00f6n. Morgon b\u00f6nen ber du precis n\u00e4r du vaknat och kv\u00e4lls b\u00f6nen innan du g\u00e5r och l\u00e4gger dig. Ha g\u00e4rna en eller flera bilder\/ikoner p\u00e5 V\u00e5r Herre och Jungfru Maria framf\u00f6r dig n\u00e4r du ber. <\/p>\n

Hur ska jag d\u00e5 b\u00f6rja l\u00e4sa Bibeln? M\u00e5nga av v\u00e5ra ungdomar vill verkligen l\u00e4sa Bibeln, men vet inte vart man ska b\u00f6rja eller s\u00e5 b\u00f6rjan man att l\u00e4sa d\u00e4r man k\u00e4nner f\u00f6r det, men l\u00e4ser ett eller tv\u00e5 kapitel sen orkar man inte mer. Eller s\u00e5 sl\u00e5r man upp Bibeln d\u00e4r det finns en text man absolut inte f\u00f6rst\u00e5r. <\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att man f\u00e5r riktlinjer och hj\u00e4lp i l\u00e4sningen av Bibeln. Det b\u00e4sta \u00e4r om man \u00e4r en grupp, tillsammans med f\u00f6rsamlingspr\u00e4sten, som steg f\u00f6r steg kan g\u00e5 igenom Bibeln och dess inneh\u00e5ll. Talmide vill ge dig en hj\u00e4lp p\u00e5 traven. Vi kommer ge f\u00f6rslag p\u00e5 hur du kan l\u00e4ttare tr\u00e4nga in i Bibeln och ge f\u00f6rslag p\u00e5 var du kan b\u00f6rja f\u00f6r att f\u00e5 en bra helhetsbild av den Heliga Skrifts inneh\u00e5ll. <\/p>\n

B\u00f6rja med Lukasevangeliet och l\u00e4s hela evangeliet i dess helhet. L\u00e4s 1-2 kapitel varje dag. Om du hittar n\u00e5got du inte f\u00f6rst\u00e5r, skriv ner det p\u00e5 ett papper \u0096 MEN SLUTA INTE L\u00c4SA. Forts\u00e4tt att l\u00e4sa \u00e4ven om du kommer till delar du inte f\u00f6rst\u00e5r. Du kommer f\u00f6rst\u00e5 mycket av oklarheterna n\u00e4r du l\u00e4ser allt i sitt sammanhang. Alla oklarheter som du har kan och b\u00f6r du fr\u00e5ga din f\u00f6rsamlingspr\u00e4st eller n\u00e5gon kunnig malfono om. <\/p>\n

Varf\u00f6r skall man b\u00f6rja med Lukas? F\u00f6r Lukas var en l\u00e4kare och en syrian (\uf04a) (Kolosserbrevet 4:14); men ocks\u00e5 f\u00f6r att Lukas \u00e4r mycket saklig och historisk. Han inleder sitt evangelium med att skriva: \u0094Sedan jag noga efterforskat allt fr\u00e5n b\u00f6rjan, har jag beslutat att i r\u00e4tt ordning skriva ner det\u0085 f\u00f6r att du skall veta hur tillf\u00f6rlitlig den undervisning \u00e4r som har f\u00e5tt.\u0094 Lukas \u00e4r faktiskt den enda evangelisten som skriver om \u00e4rke\u00e4ngeln Gabriels bes\u00f6k hos Jungfru Maria (Luk. 1:26-38), f\u00f6r att bara n\u00e4mna ett exempel. N\u00e4r man l\u00e4ser Lukas evangeliet f\u00e5r man en bra helhetsbild av vem Jesus var och vad Han gjort f\u00f6r oss. <\/p>\n

Efter Lukasevangeliet \u00e4r Apostlag\u00e4rningarna en bra forts\u00e4ttning. Varf\u00f6r? Jo, Apostlag\u00e4rningarna handlar om vad Jesu l\u00e4rjungar gjorde efter att Jesus uppfor till himlen. D\u00e4r evangelierna slutar, d\u00e4r forts\u00e4tter Apostlag\u00e4rningarna. Och Lukas \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rfattaren till Apostlag\u00e4rningarna, s\u00e5 b\u00e5de Lukasevangeliet och Apostlag\u00e4rningarna \u00e4r skrivna p\u00e5 samma s\u00e4tt \u0096 vilket g\u00f6r det l\u00e4ttare att l\u00e4sa. <\/p>\n

H\u00e4r slutar f\u00f6rsta delen av Bibelkunskap, n\u00e4sta del kommer att forts\u00e4tta d\u00e4r den f\u00f6rsta avslutades. L\u00e4s d\u00e4rf\u00f6r Lukasevangeliet och Apostlag\u00e4rningarna\u0085 Nhailkhon Aloho \u0096 M\u00e5 Gud st\u00e4rka er! <\/p>\n

\u0094\u0085 Petrus och Johannes svarade \u0085 Vi f\u00f6r v\u00e5r del kan inte tiga med vad vi har sett och h\u00f6rt\u0094 (Apostlag\u00e4rningarna 4:20) <\/p>\n

Del II <\/p>\n

I den f\u00f6rra delen av bibelkunskap avslutade vi i apostlag\u00e4rningarna. Men ist\u00e4llet f\u00f6r att g\u00e5 vidare till aposteln Paulus brev, \u00e5terv\u00e4nder vi till evangelierna \u0096 de viktigaste delarna i Bibeln. <\/p>\n

Vi sa att Lukasevangeliet \u00e4r ett bra \u0094nyb\u00f6rjarevangelium\u0094 och redogjorde kort varf\u00f6r det \u00e4r det. Nu ska titta lite n\u00e4rmare p\u00e5 tv\u00e5 andra av Bibelns fyra evangelier: n\u00e4mligen Matteus och Markus. <\/p>\n

Matteus var en tullindrivare \u0096 en uppgift som ans\u00e5gs vara mycket \u0094smutsig\u0094 under Jesu tid \u0096 och m\u00e5nga faris\u00e9er och skriftl\u00e4rda judar blev f\u00f6rv\u00e5nade och arga \u00f6ver att Jesus v\u00e4nde sig tullindrivare. Kallelsen av Matteus till aposteln och evangelist finns beskriven i Matteusevangeliet 9:9-13. Jesus s\u00e4ger d\u00e5: \u0094Det \u00e4r inte de friska som beh\u00f6ver l\u00e4kare utan de sjuka\u0094 (9:12). <\/p>\n

Matteusevangeliet \u00e4r skriven av en syndare som ber\u00f6rts av Jesu k\u00e4rlek och kraft, som sedan f\u00f6rvandlades och blev en apostel i Guds kyrka. Det \u00e4r i Matteusevangeliet du finner Jesu bergspredikan, d\u00e4r vi b la finner Saligprisningarna (5:3-12). Matteusevangeliet \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nt f\u00f6r att visa p\u00e5 hur Jesus uppfyller m\u00e5nga profetior om Messias som Gamla testamentets profeter uttalat. \u0094Allt detta skedde f\u00f6r att det skulle uppfyllas som Herren hade sagt genom profeten\u0085\u0094 (1:22). <\/p>\n

Matteusevangeliet hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan det Gamla och det Nya testamentet och hur Jesus Kristus uppfyller det Gamla. \u0094Jag har inte kommit f\u00f6r att upph\u00e4va utan f\u00f6r att fullborda\u0094 (5:17). <\/p>\n

Efter att ha tagit oss igenom Matteusevangeliet \u00e4r Markusevangeliet en bra forts\u00e4ttning. Traditionen s\u00e4ger att Markus var en l\u00e4rjunge till aposteln Petrus och att det evangelium som Markus har skrivit \u00e4r vad aposteln Petrus sj\u00e4lv ber\u00e4ttat. Markusevangeliet \u00e4r det kortaste av de fyra evangelierna, men det kr\u00e4vs lite f\u00f6rgrundskunskap innan man kan ta sig an det. Lukasevangeliet och Matteusevangeliet ger oss den n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6rgrundskunskapen. <\/p>\n

Markusevangeliet b\u00f6rjar direkt med Johannes d\u00f6paren och Jesu dop i Jordan. Markusevangeliet \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r att ge en kort och enkel beskrivning av de olika mirakler som Jesus gjorde. Markusevangeliet inneh\u00e5ller mer av vad Jesus gjorde \u00e4n vad Han sa. Som om Markus vill s\u00e4ga till oss att de underverk Jesus gjorde talar f\u00f6r sig sj\u00e4lva. \u0094Ty Han (Jesus) botade s\u00e5 m\u00e5nga att alla som leda av n\u00e5gon pl\u00e5ga tr\u00e4ngde sig inp\u00e5 f\u00f6r att r\u00f6ra vid honom. Och n\u00e4r de orena andarna s\u00e5g honom kastade de sig ner f\u00f6r honom och ropade: Du \u00e4r Guds Son\u0094 (3:10-11). <\/p>\n

Den ordning vi \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge har undervisat om \u00e4r: <\/p>\n

1. Lukasevangeliet<\/p>\n

2. Apostlag\u00e4rningarna<\/p>\n

3. Matteusevangeliet<\/p>\n

4. Markusevangeliet<\/p>\n<\/p>\n

Vi b\u00f6rjar nu f\u00e5 en ordentlig grund att st\u00e5 p\u00e5. Vi l\u00e4r k\u00e4nna Jesus Kristus mer och mer. Nu har vi bara ett av de fyra evangelierna kvar, men det f\u00e5r bli n\u00e4sta del. <\/p>\n

Del III <\/p>\n

\u0094I begynnelsen var Ordet och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud\u0094 (Johannesevangeliet 1:1)<\/p>\n

I v\u00e5r serie om bibelkunskap har vi ni valt att introducera det fj\u00e4rde och sista evangeliet, Johannes. <\/p>\n

Aposteln Johannes brukar alltid symboliseras med en \u00d6rn. En kyrkofader har sagt att \u00d6rnen visar p\u00e5 hur h\u00f6gt \u00f6ver alla andra Aposteln Johannes s\u00e5g in i Kristi mysterier, likt \u00d6rnen som sv\u00e4var bland molnen.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r Johannesevangeliet ett av de rikaste, men ocks\u00e5 ett av de sv\u00e5raste att f\u00f6rst\u00e5 och tr\u00e4nga djupare in. Mycket av Johannesevangeliet handlar om Kristi gudomlighet. \u0094Ordet var Gud\u0094 skriver aposteln i inledningen till sitt evangelium. P\u00e5 grekiska heter ord \u0096 logos (p\u00e5 Syrianska: meltho). Jesus Kristus \u00e4r Guds Logos \u0096 Guds Ord \u0096 f\u00f6rkroppsligat. <\/p>\n

M\u00e5nga h\u00e4ndelser som aposteln Johannes beskriver \u00e4r han ensam om att beskriva, t ex Vin undret i Kana; Jesus och den Samariska kvinnan; Jesus m\u00f6te med Nikodemus; Jesus ord fr\u00e5n korset till Jungfru Maria och aposteln sj\u00e4lv; Jesus utandning av Helig Ande p\u00e5 sina apostlar; Jesus ord om vem den Helige Ande \u00e4r osv. <\/p>\n

Denna serie vill d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ga att det b\u00e4sta \u00e4r att v\u00e4nta med Johannesevangeliet tills man l\u00e4st de andra 3 evangelierna. <\/p>\n

Johannesevangeliet b\u00f6rjar med att \u00e5terg\u00e5 till 1 Mosebok f\u00f6rsta kapitel och f\u00f6rsta vers: \u0094I begynnelsen skapade Gud himlarna och jorden\u0094 \u0096 Johannes l\u00e5ter oss f\u00f6rst\u00e5 mer d\u00e5 han s\u00e4ger: \u0094I begynnelsen var Ordet och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud\u0085 Genom Honom har allt blivit till och utan honom har inget blivit till som \u00e4r till\u0094 (Johannesevangeliet 1:1-3)<\/p>\n

Gud \u00e4r allts\u00e5 mer \u00e4n en person. Gud \u00e4r Fadern, Sonen \u0096 Ordet \u0096 (Jesus Kristus) och den Helige Ande. I Johannesevangeliet l\u00e4r vi k\u00e4nna alla tre personerna i Gudomen n\u00e4rmare. Den kristna tron p\u00e5 Gud som tre personer i en gudomlig f\u00f6rening (den Heliga Treenigheten) kan liknas vid solen. Solen \u00e4r en stj\u00e4rna (representerar Fadern), men stj\u00e4rnan lyser (ljuset representerar Jesus Kristus) och stj\u00e4rnan \u00e4r ocks\u00e5 varm (v\u00e4rmen symboliserar den Helige Ande). Solen \u00e4r allts\u00e5 3 i 1 eller 1 i 3. <\/p>\n

Johannesevangeliet undervisar oss: (Jesus s\u00e4ger) \u0094Jag skall be Fadern och Han skall ge er en annan Hj\u00e4lpare, som alltid skall vara hos er, sanningens Ande (den Helige Ande)\u0085 hj\u00e4lparen den Helige Ande, som Fadern skall s\u00e4nda i mitt namn, han skall l\u00e4ra er allt och p\u00e5minna er om allt vad jag har sagt er\u0094 (Johannesevangeliet 14:16-26). H\u00e4r ser vi alla tre personerna i den Heliga Treenigheten. <\/p>\n

En annan bild av den Heliga Treenigheten \u00e4r: \u00c4lskare, den \u00e4lskade och k\u00e4rleken d\u00e4r emellan. Allts\u00e5 Fadern (\u00c4lskare) \u00e4lskar Sonen (den \u00e4lskade) och k\u00e4rleken mellan dem \u00e4r s\u00e5 stark att den \u00e4r en egen person: den Helige Ande. Kort och gott: \u0094Gud \u00e4r k\u00e4rlek\u0094 (1 Johannesbrevet 4:16) <\/p>\n

Johannesevangeliet \u00e4r enligt m\u00e5nga det vackraste evangeliet, du som l\u00e4sare kommer att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r\u0085 <\/p>\n

Nu har vi introducerat alla fyra evangelier och f\u00f6rhoppningsvis har du b\u00f6rjat bli en van Bibel l\u00e4sare. Nu ska vi g\u00e5 in p\u00e5 Nya Testamentets brev. Men det blir n\u00e4sta del. <\/p>\n

\u0094Om n\u00e5gon t\u00f6rstar, s\u00e5 kom till mig och drick! Den som tror p\u00e5 mig, ur hans innersta skall str\u00f6mmar av levande vatten flyta fram\u0085\u0094 Johannesevangeliet 7:37-38)<\/p>\n<\/p>\n

Bild fr\u00e5n: http:\/\/www.schoyencollection.com\/OtherBible.htm#2080<\/p>\n

Religionsutskottet<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Del I \u0094F\u00f6rst\u00e5r du vad du l\u00e4ser\u0094 Mannen svarade: \u0094hur skulle jag kunna det om inte n\u00e5gon v\u00e4gleder mig?\u0094 (Apostlag\u00e4rningarna 8:30-31). Vi beh\u00f6ver alla v\u00e4gledning inf\u00f6r l\u00e4sandet av Guds Ord. M\u00e5nga av v\u00e5ra ungdomar har \u00e4nnu inte insett rikedomen i Guds Ord, d\u00e4rf\u00f6r kommer vi nu att f\u00f6rs\u00f6ka ge en enkel introduktion till hur vi […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-2959","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2959","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2959"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2959\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2959"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2959"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2959"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}