{"id":3002,"date":"2008-04-25T16:17:38","date_gmt":"2008-04-25T14:17:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/infor-den-syrisk-ortodoxa-pasken-langfredagen\/"},"modified":"2008-04-25T16:17:38","modified_gmt":"2008-04-25T14:17:38","slug":"infor-den-syrisk-ortodoxa-pasken-langfredagen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/infor-den-syrisk-ortodoxa-pasken-langfredagen\/","title":{"rendered":"Inf\u00f6r den Syrisk Ortodoxa P\u00e5sken &#8211;  L\u00e5ngfredagen"},"content":{"rendered":"<p><strong>P\u00e5sken, eller som det heter p\u00e5 syrianska\u0096 \u00e5minnelsen av v\u00e5r Herres uppst\u00e5ndelse \u0096 \u00e4r en av \u00e5r kyrkas st\u00f6rsta h\u00f6gtider, om inte den st\u00f6rsta. Den inleds av 40-dagarsfastan som avslutas med stilla veckan eller [fusion_builder_container hundred_percent=&#8221;yes&#8221; overflow=&#8221;visible&#8221;][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=&#8221;1_1&#8243; background_position=&#8221;left top&#8221; background_color=&#8221;&#8221; border_size=&#8221;&#8221; border_color=&#8221;&#8221; border_style=&#8221;solid&#8221; spacing=&#8221;yes&#8221; background_image=&#8221;&#8221; background_repeat=&#8221;no-repeat&#8221; padding=&#8221;&#8221; margin_top=&#8221;0px&#8221; margin_bottom=&#8221;0px&#8221; class=&#8221;&#8221; id=&#8221;&#8221; animation_type=&#8221;&#8221; animation_speed=&#8221;0.3&#8243; animation_direction=&#8221;left&#8221; hide_on_mobile=&#8221;no&#8221; center_content=&#8221;no&#8221; min_height=&#8221;none&#8221;][hasho foruqoyo]. Denna sista vecka innan uppst\u00e5ndelseh\u00f6gtiden \u00e4r en allvarlig och sorglig tid med dagliga m\u00e4ssor\/gudstj\u00e4nster och varje dag har sin betydelse med stegrande inriktning p\u00e5 v\u00e5r Herre Kristi lidande. <\/p>\n<p>Enligt konciliet i Nicea \u00e5r 325 firas p\u00e5sk den f\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter den f\u00f6rsta fullm\u00e5nen efter v\u00e5rdagj\u00e4mningen. Det skall \u00e4ven n\u00e4mnas att v\u00e5r kyrka firar p\u00e5sk enligt den julianska kalendern, till skillnad fr\u00e5n den gregorianska kalendern och detta kan skilja sig ganska markant fr\u00e5n t ex Katolska kyrkans infallande av p\u00e5sk. Givetvis firar vi inte p\u00e5sk f\u00f6rr\u00e4n efter den judiska h\u00f6gtiden.<\/p>\n<p>Det \u00e4r viktigt att po\u00e4ngtera den fantastiska g\u00e5va v\u00e5r kyrka har genom dessa traditioner och ceremonier som g\u00f6r att vi minns och spelar upp v\u00e5r Herres liv bland oss. Detta \u00e4r n\u00e5got vi m\u00e5ste f\u00f6rvalta genom att bes\u00f6ka kyrkorna s\u00e4rskilt under denna period och tid av sorg och lidande som vi m\u00e5ste dela med v\u00e5r Herre f\u00f6r att till slut n\u00e5s av det fantastiska gl\u00e4djebudskapet att v\u00e5r Herre \u00e4r uppst\u00e5nden och att Han besegrat d\u00f6den och synden f\u00f6r v\u00e5r skull.<\/strong><\/p>\n<p> L\u00e5ngfredag \u0096 [zuyoho oseghdto daslibo] v\u00f6rdnad och dyrkan till korset Passionsfredagen pr\u00e4glas starkast av v\u00e5r Herres lidande, korsf\u00e4stelse och d\u00f6d p\u00e5 korset. Vid eftermiddag\/kv\u00e4ll p\u00e5b\u00f6rjas processionen med pr\u00e4sten och diakonerna ikl\u00e4dda sina skrudar (naturligtvis in och ut). Och till skillnad fr\u00e5n \u00f6vriga processioner sker denna tv\u00e4rtom och g\u00e5r fr\u00e5n s\u00f6der till norr och pr\u00e4sten b\u00e4r korset, som \u00e4r t\u00e4ckt av en svart duk, p\u00e5 sin h\u00f6gra axel vilket visar p\u00e5 v\u00e5r Herres vandring fr\u00e5n Pilatus palats till Golgata, b\u00e4randes sitt kors. Det \u00e4r under denna procession i synnerhet (och under stilla veckan i allm\u00e4nhet) f\u00f6rbjudet att kyssa korset eller Bibeln eller \u00f6verhuvudtaget kyssas alls.  <\/p>\n<p> Efter processionen st\u00e5r pr\u00e4sten och diakonerna vid altaret och kl\u00e4r av korset och st\u00e4ller det p\u00e5 ett st\u00e4ll med tv\u00e5 t\u00e4nda ljus vid sidan om, symboliserande de tv\u00e5 r\u00f6varna som korsf\u00e4stes tillsammans med Jesus. Efter\u00e5t, vid Bibell\u00e4sningen, n\u00e4r pr\u00e4sten l\u00e4ser att den ene r\u00f6varen tillr\u00e4ttavisade honom (Luk 23:40), kn\u00e4cker man det v\u00e4nstra korset (v\u00e4nster om v\u00e5r Herre) och sl\u00e4cker det som tecken p\u00e5 den r\u00f6vare som h\u00e4dade mot Jesus. Vid en senare Bibell\u00e4sning om m\u00f6rkret som f\u00f6ll \u00f6ver jorden sl\u00e4cker man ljuset i kyrkan och n\u00e4r det l\u00e4ses att templets f\u00f6rh\u00e4nge gick itu (Luk 23:44) dras altarets draperi till mitten (halv\u00f6ppet). Vid den nionde timmens b\u00f6n tar man ned korset fr\u00e5n st\u00e4llet och l\u00e4gger det p\u00e5 ett bord och pr\u00e4sten samt diakonerna utf\u00f6r ceremonin om korsets v\u00f6rdnad. <\/p>\n<p> <img decoding=\"async\" src=\"\/imagessyriac%20orthodox%20church%20passion%20icon.JPG\" align=\"center\"> <\/p>\n<p> Efter ceremonin och vidare gudstj\u00e4nst predikas det om v\u00e5r Herres fr\u00e4lsning som de trogna erh\u00e5llit genom Hans lidande, korsf\u00e4stelse och d\u00f6d och v\u00e5r himmelske Faders k\u00e4rlek. D\u00e4refter sjungs hymnen [soghdinan laslibo], vi dyrkar korset tre g\u00e5nger, varp\u00e5 n\u00e4sta procession sker tv\u00e4rtemot den tidigare, d\u00e4r man g\u00e5r fr\u00e5n norr till s\u00f6der med pr\u00e4sten b\u00e4randes korset p\u00e5 sin v\u00e4nstra axel. En kista full av blommor (men inget kors) b\u00e4rs med av ett antal m\u00e4n, och de troende s\u00f6ker v\u00e4lsignelse genom att passera under kistan. N\u00e4r denna procession \u00e4r avklarad sker p\u00e5 altaret korsets elevation i de fyra v\u00e4derstrecken f\u00f6ljda av respektive fyra b\u00f6ner f\u00f6ljt av v\u00e4lsignelsen [zuyoho] av de fyra v\u00e4derstrecken, varp\u00e5 begravningsriten p\u00e5b\u00f6rjas. <\/p>\n<p> Under s\u00e4rskilda hymner st\u00e5r pr\u00e4sten p\u00e5 altarsteget och blandar vin\u00e4ger med myrra i en sk\u00e5l och sm\u00f6rjer korsets fyra h\u00f6rn med blandningen. D\u00e4refter sk\u00f6ljs korset med rosenvatten \u00f6ver sk\u00e5len. Ritualen symboliserar tv\u00e4ttandet av v\u00e5r Herres kropp av Josef och Nikodemus.  <\/p>\n<p> Sedan balsameras med r\u00f6kelse, t\u00e4ckt av ren bomull och lindas in i ett fint linnetyg. En vit servett binds runt korsets huvud och h\u00f6ften t\u00e4cks av en g\u00f6rdel. Korset begravs sedan i kistan bakom eller under altaret med huvudet mot s\u00f6der och f\u00f6tterna mot norr, ansiktet mot s\u00f6der och den r\u00e4tta sidan mot golvet f\u00f6r att pressa spjutets s\u00e5r. De tv\u00e5 bj\u00e4llerst\u00e4ngerna [maruhotho] placeras vid var sin sida om graven med en t\u00e4nd lykta ovanf\u00f6r den, som f\u00f6r att st\u00e4nga f\u00f6r graven till uppst\u00e5ndelsen. <\/p>\n<p> Efter begravningsceremonin tar den troende f\u00f6rsamlingen del av den bittra tvagningsv\u00e4tskan f\u00f6r att p\u00e5minnas om v\u00e5r Herres lidande och passion och de troende skall vara noga med att inte spilla n\u00e5got av drycken.<\/p>\n<p><em><strong>Religionsutskottet<\/strong><\/em>[\/fusion_builder_column][\/fusion_builder_row][\/fusion_builder_container]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>P\u00e5sken, eller som det heter p\u00e5 syrianska\u0096 \u00e5minnelsen av v\u00e5r Herres uppst\u00e5ndelse \u0096 \u00e4r en av \u00e5r kyrkas st\u00f6rsta h\u00f6gtider, om inte den st\u00f6rsta. Den inleds av 40-dagarsfastan som avslutas med stilla veckan eller [fusion_builder_container hundred_percent=&#8221;yes&#8221; overflow=&#8221;visible&#8221;][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=&#8221;1_1&#8243; background_position=&#8221;left top&#8221; background_color=&#8221;&#8221; border_size=&#8221;&#8221; border_color=&#8221;&#8221; border_style=&#8221;solid&#8221; spacing=&#8221;yes&#8221; background_image=&#8221;&#8221; background_repeat=&#8221;no-repeat&#8221; padding=&#8221;&#8221; margin_top=&#8221;0px&#8221; margin_bottom=&#8221;0px&#8221; class=&#8221;&#8221; id=&#8221;&#8221; animation_type=&#8221;&#8221; animation_speed=&#8221;0.3&#8243; animation_direction=&#8221;left&#8221; [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-3002","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3002","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3002"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3002\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3002"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3002"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3002"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}