{"id":3009,"date":"2008-05-08T21:20:10","date_gmt":"2008-05-08T19:20:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/den-store-arameiske-poeten-denho-ghattas-makdisi-elias-har-gatt-ur-tiden\/"},"modified":"2008-05-08T21:20:10","modified_gmt":"2008-05-08T19:20:10","slug":"den-store-arameiske-poeten-denho-ghattas-makdisi-elias-har-gatt-ur-tiden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/den-store-arameiske-poeten-denho-ghattas-makdisi-elias-har-gatt-ur-tiden\/","title":{"rendered":"Den store arameiske poeten Denho Ghattas Makdisi Elias har g\u00e5tt ur tiden"},"content":{"rendered":"

”The children of Aram, who created civilization and bestowed the wonderful gift of the alphabets to the world, lead and brought the entire creation out of illiteracy by means of their precious (alphabetical) characters and discoveries”
\u0094Tugone\u0094 Denho Ghattas Makdisi Elias 1933<\/p>\n

Denho Ghattas Makdisi Elias, en av syrianernas mest \u00e4lskade poeter, avled i hemmet i S\u00e3o Paulo i fredags omgiven av n\u00e4ra och k\u00e4ra. Han blev 98 \u00e5r gammal.<\/p>\n

K\u00e4nd f\u00f6r sina m\u00e5nga dikter om den syrianska nationen, syriska kyrkan, och k\u00e4nda syrianer\/aram\u00e9er kommer namnet Denho Ghattas Makdisi Elias alltid att v\u00e4cka starka nationalistiska k\u00e4nslor i alla syrianers hj\u00e4rta.
Denho Ghattas Makdisi Elias kommer att bli ih\u00e5gkommen som en f\u00f6rnyare av syriansk poesi. Hans talang inom poesin var stor och h\u00f6ll internationell topp kvalit\u00e9.
<\/strong><\/p>\n

Denho Ghattas Makdisi Elias f\u00f6ddes i Midyat Turabdin 1911. Under folkmordet p\u00e5 syrianerna som levde i det ottomanska d\u00e4r en halv miljon syrianer miste livet, flydde en stor skara syrianska familjer fr\u00e5n sina hemtrakter till Adana. Bland denna skara fanns Denho-Ghattas Makdisi Elias familj. I Adana \u00f6ppnade de syrianska flyktingarna en skola och ett barnhem f\u00f6r de f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa syrianska barnen vars f\u00f6r\u00e4ldrar blivit m\u00f6rdade under folkmordet i folkmun kallad Seyfo (Sv\u00e4rd). Denho-Ghattas studerade h\u00e4r syrianska och franska. <\/p>\n

N\u00e4r fransm\u00e4nnen l\u00e4mnade Kilikien flydde de flesta syrianer Adana, vissa tog sin flykt till Damaskus, bland den familjen Makdisi Elias. Efter en tid i Damaskus flyttade familjen till Beirut och kom att studera i det syrianska barnhemmet. H\u00e4r studerade han \u00e5terigen syrianska,, franska men \u00e4ven arabiska. Han kom att \u00e5terv\u00e4nda till Damaskus och b\u00f6rjade nu studera i det Franska Institutet. Han undervisade i Damaskus under en ett \u00e5rs period. 1933 anst\u00e4lldes han i tullen och arbetade d\u00e4r fram till sin pension 1962. Han blev under denna tid befordrad till chef. <\/p>\n

Mellan \u00e5ren 1937-1950, d\u00e5 han var verksam i Aleppo, blev han utn\u00e4mnd till f\u00f6rest\u00e5ndare. Han var d\u00e5 ansvarig f\u00f6r det syriska spr\u00e5ket som undervisades i den syrianska skolan i Aleppo. P\u00e5 samma g\u00e5ng var han delaktig i etableringen av den syrianska tidningen i Aleppo, detta i samarbete med Mansur Shilazi and Shikri Trakji. Han blev utn\u00e4mnd till redakt\u00f6r och ansvarade f\u00f6r den syrianska delen, han kom h\u00e4r att skriva m\u00e5nga uppsatser p\u00e5 v\u00e4ldigt h\u00f6g akademisk niv\u00e5. <\/p>\n

1980 emigrerade Denho Ghattas Makdisi Elias till S\u00e3o Paulo i Brasilien, detta tillsammans med hans familj. D\u00e5 tidningen Aram publicerades kom Denho Ghattas Makdisi Elias att skriva m\u00e5nga uppsatser och dikter om den syrianska nationen, det syriska spr\u00e5ket, k\u00e4nda syrianska nationalister och kyrkof\u00e4der. <\/p>\n

Han verk han ansetts vara av h\u00f6gsta kvalit\u00e9 och uppskattas av de allra flesta syrianska arameiska intellektuella \u00f6ver hela v\u00e4rlden. <\/p>\n

Hans skriverier: <\/b> 1.\tHans ess\u00e4er som han publicerade in den syrianska tidningen i Aleppo under 1940-50 talet
2.\t\u00d6vers\u00e4ttningen av den franska novellen Paul & Virginie skriven av Jacques Henri Bernardin de Saint-Pierre 1943, i samarbete med den syrianska f\u00f6rfattaren Paulus Gabriel i Beirut 1955.
3.\tDen syrianska boken \u0094Tugone\u0094 som \u00e4r en bok med dikter och uppsatser, publicerade i Holland 1989
4.\tDen syrianska boken \u0094Bugone\u0094 en bok med syrianska dikter och litter\u00e4ra uppsatser, publicerad i Aleppo 1994.
5.\tBoken \u0094iloe\u0094 (Dr\u00f6mmar)
6.\tBoken \u0094Neshmet Touro\u0094 (Bergsbris) <\/p>\n

Han kom att f\u00e5 Aram priset 1994 f\u00f6r boken Bugone. Han tilldelades \u00e4ven Malke Assad medaljen 1996. <\/p>\n

Denho Ghattas Makdisi Elias tilldelades f\u00f6ljande priser: <\/b><\/p>\n

1.The Medal of the Costume house, Damascus1961.
2.The Medal of Honour, Damascus 1961.
3.The Medal of Mar Ephrem, Damascus 1992.
4.The Medal of the Syriac Language, Beirut 1994.
5.Aram Prize of the Syriac-Aramaic literature, Stockholm 1994. <\/p>\n

Fritt \u00f6versatt Josef Aslan www.soku.org<\/p>\n

ARAM Magazine No. 8 – Winter 1994 P. 118<\/strong><\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

”The children of Aram, who created civilization and bestowed the wonderful gift of the alphabets to the world, lead and brought the entire creation out of illiteracy by means of their precious (alphabetical) characters and discoveries”\u0094Tugone\u0094 Denho Ghattas Makdisi Elias 1933 Denho Ghattas Makdisi Elias, en av syrianernas mest \u00e4lskade poeter, avled i hemmet i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-3009","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3009","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3009"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3009\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3009"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3009"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3009"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}