{"id":3028,"date":"2008-09-17T17:11:29","date_gmt":"2008-09-17T15:11:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.soku.org\/varfor-kan-bara-man-bli-fader\/"},"modified":"2008-09-17T17:11:29","modified_gmt":"2008-09-17T15:11:29","slug":"varfor-kan-bara-man-bli-fader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/soku.org\/en\/varfor-kan-bara-man-bli-fader\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r kan bara m\u00e4n bli ”fader”?"},"content":{"rendered":"

Ett fenomen som de senaste femtio \u00e5ren har p\u00e5verkat alla kyrkor i hela v\u00e4rlden \u00e4r fr\u00e5gan om kvinnliga pr\u00e4ster. Det \u00e4r egentligen naturligt att vi ocks\u00e5 st\u00e4ller oss fr\u00e5gan hur det kommer sig att alla de apostoliska kyrkorna (ortodoxa och katolska) h\u00e5ller fast vid att bara m\u00e4n kan ta emot vigningens sakrament i alla dess former, b\u00e5de diakonvigning (mshamshono ewangeloyo), pr\u00e4stvigning och pr\u00e4st\u00e4mbetets fullhet, n\u00e4mligen episkopatet eller biskops\u00e4mbetet. <\/p>\n

L\u00e5t oss i all \u00f6ppenhet vad f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r kvinnliga pr\u00e4ster egentligen har f\u00f6r sk\u00e4l att s\u00e4ga det de s\u00e4ger. Det finns olika argument men jag ska framf\u00f6rallt ta upp tv\u00e5 stycken, f\u00f6rklara dem och d\u00e4refter ge olika argument till varf\u00f6r bara m\u00e4n kan ta emot vigningens sakrament.<\/strong><\/p>\n

Ett av de sk\u00e4l som ges f\u00f6r att kvinnor ska ta emot vigningens sakrament \u00e4r inte ett egentligt argument, det l\u00e5ter s\u00e5 h\u00e4r: varf\u00f6r inte? Varf\u00f6r ska inte kvinnor kunna bli pr\u00e4ster? Det \u00e4r det som ska besvaras under artikeln. Men l\u00e5t oss f\u00f6rst klarg\u00f6ra att om man inte vet varf\u00f6r en v\u00e4gg i ett hus st\u00e5r d\u00e4r den st\u00e5r och inte f\u00f6rst\u00e5r dess funktion s\u00e5 \u00e4r det b\u00e4ttre att l\u00e5ta det st\u00e5 tills man vet. Det kanske visar sig att huset rasar om v\u00e4ggen rivs. Samma sak g\u00e4ller v\u00e5r fr\u00e5ga. L\u00e5t oss f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r bara m\u00e4n kan ta emot pr\u00e4stvigning innan vi beslutar oss f\u00f6r att det \u00e4r fel. De framgenta sk\u00e4len skall mer besvara fr\u00e5gan. <\/p>\n

Ett av de viktigaste angivna argumenten som f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r kvinnliga pr\u00e4ster ger \u00e4r j\u00e4mlikhet. Om Gud har skapat b\u00e5de man och kvinna med samma v\u00e4rdighet, varf\u00f6r kan inte kvinnan bli pr\u00e4st d\u00e5? \u00c4r hon mindre v\u00e4rd eller \u00e4r det s\u00e5 att hon inte har lika bra egenskaper som m\u00e4n? \u00c4r det inte s\u00e5 att kvinnor har vissa egenskaper av naturen som \u00e4r efterstr\u00e4vansv\u00e4rda och som m\u00e4n ofta saknar? <\/p>\n

Det h\u00e4r argumentet inneh\u00e5ller tre olika missf\u00f6rst\u00e5nd som beh\u00f6ver klarg\u00f6ras. Det f\u00f6rsta missf\u00f6rst\u00e5ndet \u00e4r betydelsen av ordet j\u00e4mlikhet. Det \u00e4r sant att m\u00e4n och kvinnor \u00e4r j\u00e4mlika i v\u00e4rdighet eller dignitet, men m\u00e4n och kvinnor \u00e4r olika. Det inneb\u00e4r inte att de \u00e4r olika mycket v\u00e4rda, de \u00e4r olika p\u00e5 samma s\u00e4tt som en mikrofon och en h\u00f6gtalare \u00e4r olika. Det andra felet som argumentet inneh\u00e5ller \u00e4r att m\u00e4nniskan f\u00e5r sin v\u00e4rdighet utifr\u00e5n vad hon g\u00f6r eller kan g\u00f6ra. Det \u00e4r en funktionalistisk syn p\u00e5 m\u00e4nniskan: om kvinnan inte kan bli pr\u00e4st och g\u00f6ra det m\u00e4n kan (f\u00f6rr\u00e4tta sakramenten) har hon inte samma v\u00e4rdighet. Hur blir det t ex med en person som ligger invalid hela livet, eller som ligger i koma, har personen mindre v\u00e4rdighet \u00e4n en fullt \u0094funktionell\u0094 m\u00e4nniska? M\u00e4nniskan reduceras till vad hon g\u00f6r med det argumentet. Att kvinnan inte \u00e4r mindre v\u00e4rd \u00e4n m\u00e4n kan egentligen sammanfattas i kyrkans syn p\u00e5 Gudaf\u00f6derskan Maria. Ingen m\u00e4nniska har blivit mer upph\u00f6jd \u00e4n den h\u00e4r skapelsen. Hon \u00e4r de troendes enda \u0094skryt\u0094. Efraim Syrien prisar henne som \u0094 heligare \u00e4n Serafer, den helige Andes besl\u00f6jade k\u00e4lla. Lika ren som Eva f\u00f6re fallet\u0094 (Ephraim Syriern) <\/p>\n

Det sista missf\u00f6rst\u00e5ndet r\u00f6r de efterstr\u00e4vansv\u00e4rda egenskaperna som en kvinna m\u00e5 ha. Maria upph\u00f6js s\u00e5 h\u00f6gt och \u00e4ndock har kvinnor aldrig tagit emot vigningens sakrament i de apostoliska kyrkorna. Pr\u00e4st\u00e4mbetet blir man kallad till av Gud, varefter kyrkan bed\u00f6mer om kallelsen \u00e4r \u00e4kta eller inte. Att bli pr\u00e4st \u00e4r ingens r\u00e4ttighet, det \u00e4r ett liv utgjutet till att tj\u00e4na som Kristus tj\u00e4nade. Ingen har r\u00e4tt att bli pr\u00e4st, men Gud kallar och kyrkan bed\u00f6mer och tar emot. <\/p>\n

Argumentet med j\u00e4mlikhet h\u00e5ller allts\u00e5 inte, det inneh\u00e5ller \u00e5tminstone tre olika fel. Vad finns d\u00e5 f\u00f6r argument f\u00f6r att bara m\u00e4n kan ta emot vigningens sakrament? Det finns m\u00e5nga olika men vi ska ta upp tv\u00e5 stycken h\u00e4r. Det f\u00f6rsta \u00e4r enklast men borde egentligen r\u00e4cka. Argument fr\u00e5n Traditionen (allts\u00e5 tron s\u00e5 som den givits vidare fr\u00e5n apostlarna och de tidigaste f\u00e4derna i kyrkan). I tv\u00e5tusen \u00e5r har kyrkan bara accepterat att m\u00e4n kan ta emot vigningens sakrament och det har aldrig ifr\u00e5gasatts f\u00f6rr\u00e4n de senaste kanske 50 \u00e5ren. Kristus hade m\u00e5nga kvinnor i sin omgivning som stod honom n\u00e4ra. Jag t\u00e4nker p\u00e5 Maria fr\u00e5n Magdala, Maria och Marta \u0096 Lasarus systrar, Maria Kl\u00e5pas fru och alla de kvinnor som evangelisterna skriver var med Kristus intill de sista minuterna och s\u00e5g honom d\u00f6 p\u00e5 korset, och tillsammans med dessa hans och v\u00e5r Moder Maria. Men bara tolv m\u00e4n blev valda till apostlar och de i sin tur utvalde andra m\u00e4n till att bli diakoner (se t ex Apostlag\u00e4rningarna 6:5), pr\u00e4ster och biskopar (se t.ex. 1 Timoteus 3). <\/p>\n

Det leder oss in p\u00e5 ett sista och viktigaste argumentet f\u00f6r att f\u00f6rklara och f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r bara m\u00e4n kan ta emot vigningens sakrament. Det \u00e4r en fr\u00e5ga om bildspr\u00e5k (vad betyder det att vara man\/kvinna). Vi kan st\u00e4lla oss fr\u00e5gan varf\u00f6r Gud blev man och inte kvinna n\u00e4r han tog k\u00f6tt och varf\u00f6r vi refererar till Gud som Fader och inte v\u00e5r Moder i himlen. Och vi kan d\u00e4rmed fr\u00e5ga oss om varf\u00f6r inte en pr\u00e4st kan vara en kvinna. Vad \u00e4r en pr\u00e4st? En pr\u00e4st delar i Kristi pr\u00e4sterliga uppdrag par excellence. N\u00e4r en pr\u00e4st t ex firar den Gudomliga Qurbono s\u00e5 talar han inte bara i Kristi namn, nej, utan Kristus talar genom pr\u00e4sten. Han \u00e4r en \u0094alter Kristus\u0094 (Ishak Saka) som st\u00e5r p\u00e5 altaret och s\u00e4ger: \u0094Detta \u00e4r min kropp, utgiven f\u00f6r er.\u0094 Vi tror att Kristus verkligen blir n\u00e4rvarande i br\u00f6det och vinet (www1) Vem kan s\u00e4ga detta \u00e4r min kropp om inte Kristus? Det \u00e4r v\u00e4l ingen annans kropp och blod \u00e4n Kristi? En pr\u00e4st kan bara vara man av samma anledning som bara pojkar kan bli pappor. Det handlar allts\u00e5 om verklig symbolism och inte om n\u00e5gon fantasi. \u00c4r det t ex meningsl\u00f6st att kalla Gud f\u00f6r Fader? Varf\u00f6r inte Moder? Gud \u00e4r ju ande och har inget k\u00f6n. Nej, Kristus sj\u00e4lv har l\u00e4rt oss att kalla Gud f\u00f6r \u0094V\u00e5r Fader i himlen\u0094 och Kristus som \u00e4r Sonen \u00e4r man. <\/p>\n

Principen om pr\u00e4sten som en alter Kristus g\u00e4ller alla sakramenten i kyrkan. N\u00e4r pr\u00e4sten vid t ex f\u00f6rsoningens sakrament i slutet av b\u00f6nen uttalar: \u0094Jag l\u00f6ser dig min broder\/syster fr\u00e5n dina synder i Faderns och Sonens och den helige Andes namn\u0094 s\u00e5 \u00e4r det verkligen Kristus som l\u00f6ser genom pr\u00e4sten. C.S Lewis sammanfattar det senaste argumentet om symbolism\/bildspr\u00e5k p\u00e5 ett f\u00f6rtr\u00e4ffligt s\u00e4tt: <\/p>\n

\u0094Varf\u00f6r kan inte en kvinna i denna [fusion_builder_container hundred_percent=”yes” overflow=”visible”][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”no” center_content=”no” min_height=”none”][pr\u00e4sterliga] bem\u00e4rkelse representera Gud?… L\u00e5t oss anta att den som vill reformera detta s\u00e4ger att en god kvinna kan vara lik Gud och b\u00f6rjar s\u00e4ga att Gud \u00e4r som en god kvinna. L\u00e5t oss anta att han [reformatorn] s\u00e4ger att vi lika g\u00e4rna skulle kunna be till \u0092V\u00e5r Moder i himlen\u0092 ist\u00e4llet f\u00f6r \u0092V\u00e5r Fader\u0092. L\u00e5t oss anta att han f\u00f6resl\u00e5r Inkarnationen kunde ha skett i en kvinnlig form ist\u00e4llet f\u00f6r en manlig form, och att den andra Personen i Treenigheten kan kallas f\u00f6r Dotter ist\u00e4llet f\u00f6r Son. L\u00e5t oss, slutligen, anta att det mystiska br\u00f6llopet vore motsatsen, att Kyrkan var Brudgummen och Kristus Bruden. Allt detta innefattas, s\u00e5 som jag ser det, i p\u00e5st\u00e5endet att kvinnor kan representera Gud som en pr\u00e4st kan\u0085 De kristna tror att Gud sj\u00e4lv har l\u00e4rt oss hur vi ska tala om honom. Att s\u00e4ga att det inte spelar n\u00e5gon roll \u00e4r som att s\u00e4ga\u0085att allt det maskulina bildspr\u00e5ket inte vore inspirerat [inspirerat av Helig Ande], utan att det har ett m\u00e4nskligt ursprung\u0085 Och detta kan inte tolereras: eller om det vore tolerabelt, s\u00e5 \u00e4r det inte ett argument som gynnar kvinnliga pr\u00e4ster men ett argument mot kristendomen\u0085 Det \u00e4r allts\u00e5 s\u00e4kerligen baserad p\u00e5 en ytlig syn p\u00e5 bildspr\u00e5k\u0085 Ett av \u00e4ndam\u00e5len f\u00f6r vilket k\u00f6n [m\u00e4n\/kvinnor] skapades var f\u00f6r att det skulle symbolisera g\u00f6mda ting i Gud. En av det m\u00e4nskliga \u00e4ktenskapets funktioner \u00e4r att uttrycka sj\u00e4lva naturen i f\u00f6reningen mellan Kristus och Kyrkan\u0094 (www2) <\/p>\n

Om det \u00e4nd\u00e5 inte blivit tydligt att kvinnor inte kan ta emot vigningens sakrament s\u00e5 kvarst\u00e5r ett sista praktiskt argument f\u00f6r de som \u00e4ndock inte accepterar eller f\u00f6rst\u00e5r kyrkans st\u00e4llning: Ovisshet. T\u00e4nk att ta emot sakramenten fr\u00e5n en kvinnlig pr\u00e4st, har jag verkligen blivit f\u00f6rl\u00e5ten? \u00c4r det verkligen Kristi kropp jag tar emot? <\/p>\n

K\u00e4llor:<\/br> Ephraim Syrian. Carme Nsiboye<\/br> Metropolit Ishak Saka. Fushoq Qurobo<\/br> Bibeln<\/br> Hildebrand, Alice von; Kreeft, Peter (1994). Women and the priesthood. <\/br>Franciscan University Press <\/p>\n

Internetk\u00e4llor:<\/br> www1: http:\/\/sor.cua.edu\/Liturgy\/Anaphora\/Eucharist.html 080612 14:20<\/br> www2: http:\/\/www.peterkreeft.com\/topics-more\/sexual-symbolism.htm 080612 14:47<\/br> <\/p>\n

Vidare l\u00e4sning och k\u00e4llor<\/br> 1: www.peterkreeft.com \u00e4r en duktig filosof som har en f\u00f6rel\u00e4sning om \u0094women and priesthood\u0094. Han har ocks\u00e5 skrivit en bok i fr\u00e5gan. F\u00f6rfattaren \u00e4r katolsk filosof och verksam i Boston College. <\/p>\n

2: Sen har vi en bok av Thomas Hobko, \u0094Women and the Priesthood\u0094 som \u00e4r skriven av en koptisk ortodox. Den g\u00e5r att hitta p\u00e5 www.orthodoxbookstore.org <\/p>\n

3: En sista bok skriven av Manfred Hauke, \u0094Women in the priesthood? \u0096 A systematic analysis in the order of creation and redemption\u0094 <\/p>\n

Detta \u00e4r den l\u00e4ngsta och f\u00f6rmodligen tyngsta av b\u00f6ckerna. Manfred Hauke analyserar fr\u00e5gan utifr\u00e5n olika perspektiv: antropologiskt, biologiskt, psykologiskt, filosofiskt och teologiskt. F\u00f6rfattaren \u00e4r katolsk pr\u00e4st och professor i dogmatik vid universitetet i Augsburg i Tyskland. Boken g\u00e5r att hitta p\u00e5 adlibris.se och andra bokaff\u00e4rer online. <\/p>\n

Av: Gabriel Bar-Sawme: Socionom och studerande i filosofi och teologi \u00e5 Syrisk Ortodoxa Kyrkans st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4darskap i Sveriges v\u00e4gnar vid det katolska pr\u00e4stseminariet i Uppsala.<\/p>\n

Gabriel Bar-Sawme<\/strong><\/em>[\/fusion_builder_column][\/fusion_builder_row][\/fusion_builder_container]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett fenomen som de senaste femtio \u00e5ren har p\u00e5verkat alla kyrkor i hela v\u00e4rlden \u00e4r fr\u00e5gan om kvinnliga pr\u00e4ster. Det \u00e4r egentligen naturligt att vi ocks\u00e5 st\u00e4ller oss fr\u00e5gan hur det kommer sig att alla de apostoliska kyrkorna (ortodoxa och katolska) h\u00e5ller fast vid att bara m\u00e4n kan ta emot vigningens sakrament i alla dess […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[23],"tags":[],"class_list":["post-3028","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3028","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3028"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3028\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3028"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3028"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/soku.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3028"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}