Vacker körsång väller ut till gatan från den fullsatta Koptisk Ortodoxa Kyrkan i Midsommarkransen. Den lilla kyrkan, som är inrymd i en oansenlig byggnad mitt bland hyreshus, är svår att lägga märke till när man går förbi. Ljudet av hymner på arabiska är det enda som skvallrar för förbipasserande om att något speciellt pågår bakom tegelväggarna.

När kören låtit sista versen sakta tona ut stiger en reslig, svartklädd man upp och intar predikstolen. För miljoner kristna från Mellanöstern är mannen med det långa vita skägget känd som fader Makary – demonutdrivaren. Med en påtaglig ödmjukhet i rösten börjar han predika för dom förväntansfulla kyrkobesökarna som kommit från när och fjärran.

Fader Makary är präst i den Koptiska kyrkan i Egypten, som just nu upplever ett ökande hot i det alltmer islamistiskt influerade egyptiska samhället. Men det är inget som den gamla prästen vill diskutera; ”Jag pratar aldrig om situationen i Egypten när jag är utomlands”, säger han bestämt. Med tanke på hur fort falska rykten kan spridas i Mellanöstern är det klokt av honom att låta bli. Hans ord skulle lätt kunna misstolkas som angrepp på Islam och leda till nya upplopp mot den koptiska minoriteten. Men han låter besökarna trots allt veta att kristendomen är på frammarsch i Egypten, som för att försäkra att det inte finns någon anledning till oro.

Dagarna innan fader Makarys predikan har folk lämnat in små anonyma lappar med frågor för att få svar av honom. Med humorn som redskap börjar han så besvara frågor av varierande karaktär. En man misstänker att hans fru är otrogen och undrar hur han ska handla, en annan undrar om det är en synd att röka cigaretter och en tredje känner att Gud har övergett honom. Lugnt och metodiskt betar den kända prästen av frågorna och blandar allvar med skoj.

Men det är inte bara för att svara på folks frågor som han har bjudits hit till Sverige.

Bland annat genom filmsnuttar på nätet har fader Makarys arbetsfält utvidgats långt utöver hans församling i Kairo. På filmsnuttarna kan man se honom driva ut demoner och hela människor på ett spektakulärt sätt i fullsatta kyrkor. Under demonutdrivningarna, som ger starka associationer till scener i filmen ”Exorcisten”, kan man se fader Makary kasta heligt vatten på besatta människor som rycker till, skriker, svär och försöker komma bort från korset han har i handen.

”Det är inte jag som driver ut demonerna och helar, det är Jesus Kristus, säger han vänligt men bestämt. Han är numera vida känd i Mellanöstern, inte minst bland den muslimska majoritetsbefolkningen i Egypten, för sin helande förmåga. Inte sällan är det just muslimer som kommer till honom för att bli helade, berättar han med ett leende. Vad forskarna säger om hans påstådda mirakel är inte något som intresserar honom. ”Alla som tror på Jesus kan göra det jag gör, det gäller bara att ha tro”, intygar han.

Den enda gången då fader Makary växlar till ett allvarligare tonläge är när han får frågan om Da Vinci- koden. ”Det är en synd att titta på filmen om man är troende, säger han allvarligt och låter blicken svepa över bänkraderna. Enligt honom är Da Vinci-koden en i raden av försök från antikristna judiska grupper att förvanska och försvaga den kristna tron. Men fader Makary är samtidigt fullständigt övertygad om att kyrkan kommer att gå segrande ur denna religionsstrid. ” I Bibeln står det att judarna kommer att gå över till kristendomen strax innan Domedagen”, säger han och fortsätter trosvisst, ”Den Koptiska kyrkan kommer att kristna Israel, det är vi helt övertygade om!”

När alla hymner, böner och predikningar är avklarade står det klart att kyrkobesökarna inte får bevittna någon demonutdrivning eller mirakel denna kväll. Istället bildas snabbt en ringlande kö av människor som vill pussa korset fader Makari håller i handen innan de åter beger sig ut till vardagens prövningar. En ung tjej från kyrkokören blir förvånad över frågan ifall hon har bevittnat något mirakel under dagarna som fader Makary predikat i kyrkan. Med höjda ögonbryn pekar hon mot den långa, ringlande kön och frågar med eftertryck;

”Är inte detta ett mirakel”?

Afram Barryakoub, frilansjournalist, Stockholm