Jesu upphöjda namn

Namnet Jesus fick tillägget den smorde (Kristus – Syr: mshiho), som är taget från namnet olja (Syr: mesho) och detta namn är högt värderat.

Det har inte bara en innebörd, utan många (1 Samuel 26:9; 1 Krönikeboken 16:22; Psalm 105:55). De första fäderna kallade prästerna och kungarna för de smorda (Syr: mshihe), dessa var dem som Gud hade befallt skulle smörjas till deras tjänst och grad (2Mosebok 29:7; 40:13; 1 Samuel 9:16). Prästerna var dem som ständigt bad och vädjade till Gud för folket och som för folkets skull offrade offer. Kungarna var således dem som hade fått uppgiften att ta hand om folkens kroppsliga välgång. Och de skulle även se till så att folken höll lagen och budorden.

De skulle även noggrant bevara folkens liv segerrika. De skulle även styva upprorsmakarnas försök till uppror. Genom dessa båda tjänster sträcks Guds auktoritet och storhet ut i världen. Därför smordes alla som valdes till att fullgöra kungens eller prästens tjänstgöring med olja (3 Mosebok 8:11–12). Det var även brukligt att smörja profeterna med olja, dessa som var Guds talesmän och sändebud och som uppenbarade det fördolda. De fick strida mycket för att rätta till människornas levnadssätt med stränga bud, starka tillrättavisningar och förutsägelser om framtiden.

Guds Ande var över profeterna. Den kom över Samuel (1 Samuel 10:6). Han sa även till Elia att han skulle smörja Elisa till profet efter honom (1 Kungaboken 19:16).

Men när Jesus, vår frälsare, uppenbarade sig för världen fullbordade han i sin person de tre tjänsterna av profet, präst och kung och därför kallas han för den smorde (Syr: mshiho). Han smordes även till att fullborda dessa tjänster, men inte genom en dödlig människa utan genom den andliga oljan. Eftersom han var helig till sin natur har den Helige Ande utgjutits i fullt mått. I honom har även all nåd och alla nådegåvor överflödat, till och med mer än vad som behövs för alla människors frälsning. Den sjungande profeten (David) har kungjort detta för oss då han genom Anden talade om vår frälsare: ”Du älskade rättfärdighet och hatade orättfärdighet. Därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina vänner” (Psalm 45:8). Även Jesaja uppenbarade ännu tydligare samma sak för oss då han sa: ”Herren Guds Ande är över mig. Ty Herren har smort mig och sänt mig att förkunna till de ödmjuka” (Jesaja 61:1; Lukas 4:18).

Kristi prästadöme:

Jesus Kristus var således en präst, men han liknade inte prästerna efter Levis stam enligt det Gamla Testamentet utan som David sjunger om honom: ”Du är präst till evig tid, såsom Melkisedek” (Psalm 110:4). Även Aposteln förklarade och upplyste oss om detta, på ett underbart sätt, i sitt brev till Hebréerna (Hebréerna 5:6).

Kristi kungadöme:

Vi vet att Kristus var kung, inte bara för att han är Gud utan också för att han är en människa lik oss. Ängeln vittnade om detta då han sa: ”Han skall vara konung över Jakobs hus i evighet och på hans kungarike skall ingen ände vara” (Lukas 1:32–33). Detta Kristi kungarike är både andligt och världsligt. Det börjar på jorden och fullbordas i himlen. I sin försyn gav han kungatjänsten till sin Kyrka. Han är den som leder henne och bevarar henne från hennes fienders våld och bakhåll. Han ger henne lagar och han ger henne inte bara helighet och rättfärdighet utan sträcker även ut till henne kraft och hjälp för att uthärda allt. Även om det i Kristi kungarike på jorden finns både goda och onda. Därför måste även alla människor tillhöra detta rike, men på ett separerande sätt finner de människor som följer hans bud och vandrar i ödmjukhet och sanning, nåd och barmhärtighet i Kristi, vår stora konungs, ögon. Och detta kungarike har inte kommit till honom genom mänsklig arvsrätt eller lag, likt de vördade kungarnas tronföljd, utan han blev kung i detta rike genom att Gud gav honom det (Matteus 1:6-8; Lukas 3:31). All den auktoritet, storhet och excellens som den mänskliga naturen klarar av, har han således överlämnat över hela jorden (Matteus 28:18).

Kristus som profet:

Jesus är således även en profet enligt vad Moses sa om honom: ”En profet ibland dig, en av dina bröder likt mig, skall Herren din Gud resa upp åt dig. Honom skall ni lyssna på” (5 Mosebok 18:15). Petrus klargjorde Moses profetia att det var om Herren Jesus han talade (Apostlagärningarna 3:22). Det fanns de judar som längtade efter att denna profet, som liknade Mose, skulle komma. Det fanns dem som trodde att Johannes Döparen var denna profet (Johannes 1:21). Men när Jesus gav dem bröd i öknen (Johannes 6:1–15) sa de människor som såg detta att denna i sanning är profeten som skulle komma till världen (Johannes 6:14). Jesus sa till dem i sin predikan efter detta tecken att det bröd som han ger skänker evigt liv till den som äter av det och han skall inte hungra i evighet, inte likt de förgängliga bröd som Moses hade gett dem tidigare. Således visade Jesus dem genom sina ord och gärningar som han sa och utförde, med Guds kraft, att han är högre än alla profeter. Detta bekräftades när han uppenbarades inför sina lärjungar och en röst kom från molnet och kungjorde att honom som ni tror är en profet är högre än både Mose och Elia, ty han är Faderns enfödde Son: ”En röst från molnet sa: Detta är min älskade Son, honom har jag utvalt. Lyssna på honom” (Matteus 17:5). Jesus Kristus är således en profet och en stor lärare, som lärde oss Guds vilja.

Och av hans lära har hela jorden tagit emot kunskapen om den himmelske Fadern. Och detta namn Kristus (Syr: mshiho) är framför alla andra honom rätt och värdigt. Och alla som bevärdigades att kallas med detta namn var hans lärjungar. Och de sändes ut för att förkunna att han är profeten som skulle komma för alla människors frälsning.

Artikeln skriven av:

Mor Philoxenus Mattias Nayis,

Patriarkalisk assistent och rektor för S:t Afrems Teologiska Seminarium.

Översatt från Kthobonoyo till Svenska av Mshamshono Qliriqoyo Johan Andersson