”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut (Matt 28:19). Detta är några av vår Herre och Frälsare Jesus Kristus sista ord till Hans lärjungar och i dag ungefär 2000 år senare lever vi än i den Heliga Kyrka som Aposteln Petrus en gång i tiden grundade i Antiokia. Vi är tacksamma och samtidigt mycket stolta över att tillhöra denna vackra Kyrka som bestått under alla förföljelser och trakasserier genom tiderna. Vi vet att anledningen till att Kyrkan lever än i dag är tack vare att den byggdes på en stadig grund och den Kärlek som den Helige Ande ledde vår Helige Apostel och första Patriark Petrus till att plantera.
Den 2-4 Juni, 2005 fick vi, Benjamin Aktas och Yusuf Aydin som representanter i projektet Unga Teologer (Bilda) och den Syrisk Ortodoxa Kyrkans ungdomsförbund SOKU äran att få närvara vid det första nationella symposiet om den ortodoxa traditionen. Det fanns även flera representanter från SOKU och även övriga ortodoxa ungdomsförbund. Vi hade även äran att umgås med prästerskap bla Abona Khoury Suleyman Wannes från S:t Georgis kyrka i Linköping och Abona Jakob Kasselia från S:ta Marias kyrka i Örebro. Vi var oerhört tacksamma för deras närvaro. Förutom prästerskapet närvarade även Tenstakören med församlingspräst och lärarinna för att vara en del av den kulturaftonen som ägde rum på torsdagskvällen. Den blev mycket lyckad och vi tackar Tenstakören, vinnarna från SOKU´s körturnering 2004, för deras framträdande.
Några av de starka personligheter som deltog var Mor Gregorios Yohanna Ibrahim från Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Aleppo, Anba Seraphim från vår systerkyrka Koptiska Ortodoxa Kyrkan i England, Biskop Hilarion från Rysk Ortodoxa kyrkan i Wien och Professor John H Erickson från St. Vladimirs Orthodox Theological Seminary, USA.
Ämnet för symposiet handlade om den urgamla Kristologiska frågan om Jesu Kristi natur och relationen mellan de två Ortodoxa familjerna, närmare den Orientaliska och den Byzantinska. Bakgrunden till denna viktiga fråga går tillbaka ca 1500 år i tiden och speciellt staden Chalcedon år 451. Detta år hölls ett möte med anledning av de heretiska läror som uppkommit under åren innan. Vi sammanfattar heresierna (irrlärorna) som blev grunden till den tragiska delningen av Kyrkan:
Arius, en präst i Alexandria chockerade genom att säga att Sonen är underlägsen Fadern Nestorius som var uppfostrad i Antiokias skola skiljde skarpt mellan Kristus mänsklighet och Gudomlighet, vilket leder till att det nu blivit två personer. För övrigt var Nestorius och Kyrillos av Alexandria ense om att Kristus var helt och hållet Gud, en av treenigheten, men de skilde sig i sin beskrivning av Hans mänsklighet och i sin metod att förklara föreningen av det Gudomliga och det mänskliga i en enda person. Nestorius vägrade kalla Jungfru Maria Gudsmoder (Theotokos)
Delningen fortsatte efter det att (OBS! följande ståndpunkt har vi som tillhör den Orientaliska kyrkan aldrig accepterat, tvärtemot vet vi idag att detta är inget mer än en terminologisk feltolkning) Dioskoros av Alexandria, Kyrillos efterträdare vidhöll, att det endast finns en natur (fysis) i Kristus; Frälsaren är av två naturer, men efter hans inkarnation finns bara en inkarnerad natur av Gud Ordet. Detta är den ståndpunkt som vanligen benämns monofysitisk. Denna benämning kan bara beskrivas som tragisk och missgivande. Den Orientalisk Ortodoxa Kyrkan har aldrig förnekat Kristus fullkomliga Gudomlighet och Hans fullkomliga mänsklighet. Två år senare kallade Kejsar Markianos till det av de Bysantinsk Ortodoxa Kyrkornas fjärde konsilium i Chalcedon år 451. Vi som tillhör den Orientaliska Ortodoxa kyrkan bekänner enbart de tre första, nämligen Nicaea år 325, Konstantinopel år 381 och Efesos år 431. För att återgå till symposiet kan vi berätta att de mycket givande föreläsningarna som gavs handlade om:
Att förstå det föregångna för att kunna förstå framtiden av Professor John H Erickson Att fortsätta eller att stänga det Chalcedoniska konsiliet? av Gregorios Yohanna Möjligheter och hinder på vägen till enhet av Biskop Hilarion Mot en gemensam Kristologi av Anba Seraphim Den Kristologiska påverkan i Kyrkan av Biskop Ignatije
Med reservation av den sista föreläsningen är vi som deltog eniga om att alla föreläsningar var helt i rätt ekumenikens anda och mycket givande för det framtida arbetet mot gemensam Kristologi.
Idag vet vi mer eller mindre att tvisten mellan icke-Chalcedoneser och Chalcedoneser i grunden är en fråga om terminologi, inte teologi. De två sidorna uppfattade ordet natur (fysis) på olika sätt.
Vi ber om en försoning mellan de två familjerna och trots allt vet vi att en sådan försoning i framtiden skulle minst av allt efterföljas av glädje i himmelen!
Vår ärkebiskop anlände på lördagen till konferensen efter sin resa till Vatikanen. Han avslutade konferensen med ett tacktal och nedan har vi presenterat ett utdrag ur tacktalet.
Precis på samma sätt som våra kyrkofäder kämpade för enheten kring Kristus, så måste också vi sträva efter och be för enheten mellan de olika kyrkotraditionerna även i våra dagar, ett närmande mellan de chalcedonska och icke- chalcedonska ortodoxa kyrkorna. De kristnas enhet är viktigt med tanke på Jesus mening med människolivet är att alla Hans lärjungar skall vara ett, alldeles såsom Han och Hans Fader är ett: Helige Fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett (Joh. 17:11). Denna förbön är alltså en mäktig maning till alla kristna att de skall vara ett. Den sanna ekumeniken består alltså av Andens enhet mellan de kristna. Den verkliga enheten i Kristus skapas av Gud när vi blir levande lemmar i Hans kropp.
Såsom Jesus vårdar om oss, så skall också vi behandla varandra med Hans kärlek. Jesus förlåter oss för att vi skall förlåta varandra. Han hjälper oss för att vi skall hjälpa varandra. Genom Hans kärlek vill Han att vi skall leva för varandra.
Vår glädje är stor över enheten, gemenskapen och den kärlek som råder här idag. Föreläsningarna har gett oss reflexion över teologi och kultur, både i intellektuell och andlig bemärkelse. För mig är det också en stor glädje att mina bröder i Herren, biskoparna är trogna i sitt uppdrag och har en brinnande vilja att fullfölja sin kristna tjänst och sin kristna vittnesbörd. Min önskan är att ni, mina kollegor fortsätter vara en inspirerande förebild för många människor. Jag hoppas att en ny period i kyrkans liv skall hjälpa till att förnya den ömsesidiga respekten och den broderliga kristna kärleken i förhållandet mellan våra kyrkor.
Sedan tackade Ärkebiskop Mor Dioscoros Benjamin Atas de som anordnat och möjliggjort denna historiska konferens.
Vi från SOKU vill också tacka Studieförbundet Bilda och Sveriges Kristna Råd för initiativet och arrangemanget av den interortodoxa konferensen med temat Christ He Who Is.
De elva punkter som är skrivna av vår Helige Fader, Patriark Moran Mor Ignatius Zakka I Iwas och som är den Syrisk Ortodoxa kyrkan tro och ställning i teologiska frågor finns under rubriken religion.
Representanter från SOKU i Bildas projekt Unga Teologer: Benjamin Aktas Yusuf Aydin
Källor: Den Ortodoxa Kyrkan, Kallistos Ware
The Syrian Orthodox Church at a glance Hans Helighet Moran Mor Ignatius Zakka I Iwas
Samtal med Abona Jakob Kasselia och Abona Khoury Suleyman Wannes
Foton från konferensen finns under Aktiviteter/Konferenser
Benjamin Aktas & Yusuf Aydin